Replacing this pain with something numb
Jeje. I saw it coming. Det spelade visst inte så stor roll som jag trodde. Har varit ett jävligt jobbigt dygn, men jag överlever, det gör jag alltid. Tog en prommis via hamnen ikväll, efter en halvtimme och fyra cigg hade jag trasslat in min hjärna så otroligt att jag gick hem igen. Min kost består idag av cola, godis och cigg. Något annat orkar jag inte med.. Men, i helgen ska jag ta tag i livet igen. Ska försöka komma mig ut till Godby en sväng och måda hamburgare :)
Annars händer inte mycket. Hämtade ut mina biljetter idag, och det kändes mer som en lättnad än något annat. Jag har ingen större lust att åka ner mot ön igen, men samtidigt vill jag inte längre stanna här heller. Jag börjar få slut på ställen att fly till.. Så det blir väl mormor och morfar i helgen. Nu tycker jag det börjar bli dags för ett visum så jag får komma mig iväg från norden. Saknar min andra familj.
Nu ska jag återgå till hockeyn och godiset, kommer som sagt till Mariehamn imorgon kväll så det är bara att ringa/messa för lite umgänge.
....
Annars händer inte mycket. Hämtade ut mina biljetter idag, och det kändes mer som en lättnad än något annat. Jag har ingen större lust att åka ner mot ön igen, men samtidigt vill jag inte längre stanna här heller. Jag börjar få slut på ställen att fly till.. Så det blir väl mormor och morfar i helgen. Nu tycker jag det börjar bli dags för ett visum så jag får komma mig iväg från norden. Saknar min andra familj.
Nu ska jag återgå till hockeyn och godiset, kommer som sagt till Mariehamn imorgon kväll så det är bara att ringa/messa för lite umgänge.
....
Where do we go from here
Måndag måndag måndag. En vanlig, trist och grå måndag. Å andra sidan känns det mesta trist efter helgen, haha. Även om jag kommer att få stå till svars för bilderna i princip resten av mitt liv, hahaha. Nåja, jag kan bjuda på det. Vad vore livet om man inte kunde göra bort sig lite emellanåt..
Igår fick jag säga hej då åt Andrea, igen. Trist som tusan, men snart ses vi igen :) Det är iallafall vad jag inbillar mig, haha. Kvällen spenderades framför tv:n, fick lite mysigt sällskap också. Sov otroligt lite under natten, så när jag blev ensam imorse sträckte jag ut mig tvärs över sängen och lyckades somna strax efter 11. Vid två vaknade jag till liv igen, slappade ett tag innan det blev dusch och sedan en tripp på stan. Införskaffade linsvätska (är dags när man redan petat i linserna och använt slut på den man har..) och även nr 38-42 av mina älskade Isfolket :) Så nu har jag lite att läsa igen! Misstänker att jag måste köpa de sista innan jag åker härifrån, för nu börjar det bli så spännande! Jaja, jag är på min fjärde omgång så jag vet ju mer eller mindre vad som händer, men iallafall :) Så, det är vad jag ska göra ikväll. Ligga på sängen och läsa :D Funderar på en promenad runt hamnen lite eventuellt, men det ser lite regnsjukt ut ute så jag får se.
Nu har jag bokat resan ner mot ön igen. Och det gjorde tio gånger mer ont än förra gången. Blir på torsdag iallafall, så jag kommer till Mariehamn med sista Rosa kl 22. Ifall nu någon vill göra något med den infon.. Är ju valborg, så kanske man kan hitta på något bättre än att dra till huset och sova direkt. Även om jag förmodligen kommer känna för att göra just det..
Kommer bli såå tungt att åka härifrån denna gång. Jag vill verkligen inte. Vad ska hända då? Vad ska jag göra sedan? Jag vet ingenting. Jag har för mycket tankar, känslor och allt bara blir en enda röra.. Jag är trött på att gråta över saker jag inte kan göra något åt. Ifall det i slutändan inte spelar någon roll.. Men nu spelar det roll. Det betyder något. Jag vill bara så desperat komma fram till VAD det betyder. Den som lever får se..
Ska sluta vara så negativ nu.. Lite cola, godis och bok nr 38 så blir det bra :) Åtminstone fram till kl 21, för då kommer Cityakuten :) Men en prommis lockar verkligen.. Kanske kan ta det imorgon, med lite tur försvinner de fula, gråa molnen tills dess. Har inte tagit några foton alls av själva Övik, det enda jag har är partypics och foton av lägenheten. Fast det är så fint här. Måste komma mig ut med kameran innan torsdag iallafall :) Usch, torsdag.. :(
"Man måste våga ta risker å satsa stort ibland för att kunna vinna något" - Min lillasyster kan vara oerhört smart ibland. Tack :)
Hanging by a moment..
<3
But down the road the sun is shining
In every cloud there's a silver lining
Igår fick jag säga hej då åt Andrea, igen. Trist som tusan, men snart ses vi igen :) Det är iallafall vad jag inbillar mig, haha. Kvällen spenderades framför tv:n, fick lite mysigt sällskap också. Sov otroligt lite under natten, så när jag blev ensam imorse sträckte jag ut mig tvärs över sängen och lyckades somna strax efter 11. Vid två vaknade jag till liv igen, slappade ett tag innan det blev dusch och sedan en tripp på stan. Införskaffade linsvätska (är dags när man redan petat i linserna och använt slut på den man har..) och även nr 38-42 av mina älskade Isfolket :) Så nu har jag lite att läsa igen! Misstänker att jag måste köpa de sista innan jag åker härifrån, för nu börjar det bli så spännande! Jaja, jag är på min fjärde omgång så jag vet ju mer eller mindre vad som händer, men iallafall :) Så, det är vad jag ska göra ikväll. Ligga på sängen och läsa :D Funderar på en promenad runt hamnen lite eventuellt, men det ser lite regnsjukt ut ute så jag får se.
Nu har jag bokat resan ner mot ön igen. Och det gjorde tio gånger mer ont än förra gången. Blir på torsdag iallafall, så jag kommer till Mariehamn med sista Rosa kl 22. Ifall nu någon vill göra något med den infon.. Är ju valborg, så kanske man kan hitta på något bättre än att dra till huset och sova direkt. Även om jag förmodligen kommer känna för att göra just det..
Kommer bli såå tungt att åka härifrån denna gång. Jag vill verkligen inte. Vad ska hända då? Vad ska jag göra sedan? Jag vet ingenting. Jag har för mycket tankar, känslor och allt bara blir en enda röra.. Jag är trött på att gråta över saker jag inte kan göra något åt. Ifall det i slutändan inte spelar någon roll.. Men nu spelar det roll. Det betyder något. Jag vill bara så desperat komma fram till VAD det betyder. Den som lever får se..
Ska sluta vara så negativ nu.. Lite cola, godis och bok nr 38 så blir det bra :) Åtminstone fram till kl 21, för då kommer Cityakuten :) Men en prommis lockar verkligen.. Kanske kan ta det imorgon, med lite tur försvinner de fula, gråa molnen tills dess. Har inte tagit några foton alls av själva Övik, det enda jag har är partypics och foton av lägenheten. Fast det är så fint här. Måste komma mig ut med kameran innan torsdag iallafall :) Usch, torsdag.. :(
"Man måste våga ta risker å satsa stort ibland för att kunna vinna något" - Min lillasyster kan vara oerhört smart ibland. Tack :)
Hanging by a moment..
<3
But down the road the sun is shining
In every cloud there's a silver lining
My heart's wideopen
Anna: Det internship jag har fått varar till sista juni, huvudsaken är att jag får ihop åtminstone 7 veckor, och än så länge är det ju lite marginal för det.. Men vi får se vad som händer!
Jaa, vad ska man säga? Efter mitt lilla utbrott i torsdags bokade jag en tågbiljett. Sedan tvättade jag massor till halv två på natten, packade och sov några timmar innan det var dags att dra sig till Rosa. Min mor förstod tydligen hur olycklig jag var, för hon steg t.o.m upp och körde mig till terminalen.. Tog många timmars resande som vanligt med bussar och tåg, sedan var jag äntligen framme!! Hemma i min älskade lilla stad :) (Fast ärligt talat gillar jag nog Mariehamn också, åtminstone nu när det har varit lite mysigare väder och sol:)
När jag kom innanför dörren bytte jag kläder lite snabbt eftersom man blir så äcklig av att resa, sedan drog jag till hemköp för att fylla kylen liiiite iallafall. Efter det lade jag mig platt på sängen ett tag, glad att vara hemma igen :)
Kvällen blev galen. Vet inte vad annat man ska säga om det :) Vi förfestade hos Andrea (som var kvällens pimp) och det var roligt. Pojkarna drack öl och whiskey, jag och Andrea shottade upp en flaska Leijona som jag hade med upp. Något runda under fötterna trallade vi vidare till Kåren, vilket var galet galet galet! Träffade lite otippat folk, som jag hade räknat med att inte se igen, så det var roligt! När Kåren stängde gick vi till 12:an för efterfest, men vid det laget behövde inte jag mer alkohol i blodet, och bra var det för där börjar minnet svika lite.. Har en känsla av att Andrea har ett gäng störda bilder, så jag väntar på att få dem :p Så man kan skämmas igen. Haha.. Jag vet inte ens vad klockan var när vi gick hem, men vi var några stycken som skulle till samma hus så man hade sällskap iallafall. Fast å andra sidan hade jag haft sällskap i vilket fall :)
Så mycket mer har inte hänt. Vaknade vid 9 imorse och mådde som jag förtjänade, så jag sparkade ut mitt sällskap (förlåt) för att jag skulle få må dåligt ifred :p Och det har jag gjort, haft världens krappis hela dagen. Nu har jag just petat i mig lite spaghetti och duschat, så jag börjar känna mig lite mänsklig igen. Kvällen kommer spenderas i sängen fortsättningsvis, har ingen ork till något annat än att slöglo på tv. Känns som en lagom lördagskväll :)
Har för övrigt ett nytt favoritband för tillfället - Lady Antebellum. Såå bra, vet inte varför jag inte hört dem förut. Har aldrig gillat countryish musik, men det här är riktigt bra :) Me love. Speciellt låten Love don't live here anymore. Whoa!
Nu ska jag dra på mig min pyjamas och mysa ner mig under täcket igen. Hade några tankar på en prommis, men som sagt finns ingen ork till det. Och jag har så fruktansvärt ont i nacken och axlarna att jag inte vill röra mig alltför mycket. Kommer förmodligen från allt släpande av väskorna igår.. Pippiaj. Borde nog seriöst införskaffa en mikrovetekudde åt mig själv.
Annars så känns livet otroligt bra just nu. Tänker inte spendera tid att tänka på att jag så småningom måste åka härifrån igen.. Jag är lycklig, och det vill jag fortsätta vara, även om det bara gäller en stund.
<3
Jaa, vad ska man säga? Efter mitt lilla utbrott i torsdags bokade jag en tågbiljett. Sedan tvättade jag massor till halv två på natten, packade och sov några timmar innan det var dags att dra sig till Rosa. Min mor förstod tydligen hur olycklig jag var, för hon steg t.o.m upp och körde mig till terminalen.. Tog många timmars resande som vanligt med bussar och tåg, sedan var jag äntligen framme!! Hemma i min älskade lilla stad :) (Fast ärligt talat gillar jag nog Mariehamn också, åtminstone nu när det har varit lite mysigare väder och sol:)
När jag kom innanför dörren bytte jag kläder lite snabbt eftersom man blir så äcklig av att resa, sedan drog jag till hemköp för att fylla kylen liiiite iallafall. Efter det lade jag mig platt på sängen ett tag, glad att vara hemma igen :)
Kvällen blev galen. Vet inte vad annat man ska säga om det :) Vi förfestade hos Andrea (som var kvällens pimp) och det var roligt. Pojkarna drack öl och whiskey, jag och Andrea shottade upp en flaska Leijona som jag hade med upp. Något runda under fötterna trallade vi vidare till Kåren, vilket var galet galet galet! Träffade lite otippat folk, som jag hade räknat med att inte se igen, så det var roligt! När Kåren stängde gick vi till 12:an för efterfest, men vid det laget behövde inte jag mer alkohol i blodet, och bra var det för där börjar minnet svika lite.. Har en känsla av att Andrea har ett gäng störda bilder, så jag väntar på att få dem :p Så man kan skämmas igen. Haha.. Jag vet inte ens vad klockan var när vi gick hem, men vi var några stycken som skulle till samma hus så man hade sällskap iallafall. Fast å andra sidan hade jag haft sällskap i vilket fall :)
Så mycket mer har inte hänt. Vaknade vid 9 imorse och mådde som jag förtjänade, så jag sparkade ut mitt sällskap (förlåt) för att jag skulle få må dåligt ifred :p Och det har jag gjort, haft världens krappis hela dagen. Nu har jag just petat i mig lite spaghetti och duschat, så jag börjar känna mig lite mänsklig igen. Kvällen kommer spenderas i sängen fortsättningsvis, har ingen ork till något annat än att slöglo på tv. Känns som en lagom lördagskväll :)
Har för övrigt ett nytt favoritband för tillfället - Lady Antebellum. Såå bra, vet inte varför jag inte hört dem förut. Har aldrig gillat countryish musik, men det här är riktigt bra :) Me love. Speciellt låten Love don't live here anymore. Whoa!
Nu ska jag dra på mig min pyjamas och mysa ner mig under täcket igen. Hade några tankar på en prommis, men som sagt finns ingen ork till det. Och jag har så fruktansvärt ont i nacken och axlarna att jag inte vill röra mig alltför mycket. Kommer förmodligen från allt släpande av väskorna igår.. Pippiaj. Borde nog seriöst införskaffa en mikrovetekudde åt mig själv.
Annars så känns livet otroligt bra just nu. Tänker inte spendera tid att tänka på att jag så småningom måste åka härifrån igen.. Jag är lycklig, och det vill jag fortsätta vara, även om det bara gäller en stund.
<3
My heart is screaming your name
Ja, om man skulle försöka ta tag i livet igen då. Och bloggen förstås. Jag vet att de finns några trogna läsare som vill ha nya inlägg :)
Helgen är borta och förbi, och den ska inte tänkas på något mer. Shit happens, that's it. Veckan har gått ut på att sova, sova och sova. Och sakna. Och nu vill jag åka hem.
Inte har jag egentligen så mycket att säga, nu när jag tänker efter.. Idag masade jag mig faktiskt ur sängen och var på stan en vända. Lyckades införskaffa födelsedagspresent åt Sean (han fyller år på måndag) och det blev en ful lego Bionicle (?) sak som han förmodligen kommer älska. Bara därför att jag tycker den var så gräslig.. Haha. Han gillar ju actiongubbar och denna ska ju byggas ihop själv, så det blir bra. Åt Ally har jag ju redan köpt present, och det blev en set som man kan laga armband och sånt av, med pärlor och grejer. Också något som kommer passa skitbra, framförallt eftersom det är något vi kan göra tillsammans :) Åt mig själv köpte jag ett midjebälte, som jag har velat ha hur länge som helst. Insåg även att jag nog måste ta ett varv imorgon/måndag eller någon dag, och köpa nya skor. Jag älskar mina inte-längre-vita sneakers som jag kan slafsa runt med, men, till praktiken kommer jag att behöva något vettigare.
Praktiken ja. Jag vet inte hur många gånger dom har käppat med visumet nu, blir alldeles slut bara av att tänka på det. Visst har jag varit liiite på latsidan med vissa papper jag med, men som det ser ut nu tycks det inte spela någon roll. Någon där uppe vill helt enkelt inte att jag ska ha ett visum och dra iväg. Och då menar jag inte uppe som i Övik, även om jag vet (hoppas) att någon där inte heller vill att jag ska ha ett och sticka iväg.. :) Anyhow, det har blivit otroligt försenat nu eftersom dom strulat med datumen, så jag räknar inte med att komma iväg nästa vecka ens. Lär åtminstone ta en vecka innan jag får de papper som krävs för att besöka ambassaden i Stockholm, och det är först där jag får veta om jag alls får något visum. Får jag inte det, gråter jag. Då ger jag upp. MEN, jag tänker ändå åka och hälsa på min familj isåfall, så är det bara. Får köra lite semester då bara, och ha praktiken här nere på ön. Ångest..
Utöver det händer inte mycket. Vill hem hem hem. Jag längtar så desperat till Övik att jag överväger att leva på nudlar ett halvår bara jag har råd att dra upp över helgen. Jag trivs inte i detta hus, och det tänker jag inte ljuga om. Och nu när jag vet att jag inte kommer ha visumet i handen på åtminstone ytterligare en vecka, känner jag ingen anledning till att sitta här. Jag är mycket hellre hemma i min egen lägenhet, där jag kan göra vad jag vill, hur jag vill, utan att någon står och skriker och gapar i en timme. Plus att jag längtar efter att få kramas..
Jag. Vill. Hem.
SAKNAR <3
Helgen är borta och förbi, och den ska inte tänkas på något mer. Shit happens, that's it. Veckan har gått ut på att sova, sova och sova. Och sakna. Och nu vill jag åka hem.
Inte har jag egentligen så mycket att säga, nu när jag tänker efter.. Idag masade jag mig faktiskt ur sängen och var på stan en vända. Lyckades införskaffa födelsedagspresent åt Sean (han fyller år på måndag) och det blev en ful lego Bionicle (?) sak som han förmodligen kommer älska. Bara därför att jag tycker den var så gräslig.. Haha. Han gillar ju actiongubbar och denna ska ju byggas ihop själv, så det blir bra. Åt Ally har jag ju redan köpt present, och det blev en set som man kan laga armband och sånt av, med pärlor och grejer. Också något som kommer passa skitbra, framförallt eftersom det är något vi kan göra tillsammans :) Åt mig själv köpte jag ett midjebälte, som jag har velat ha hur länge som helst. Insåg även att jag nog måste ta ett varv imorgon/måndag eller någon dag, och köpa nya skor. Jag älskar mina inte-längre-vita sneakers som jag kan slafsa runt med, men, till praktiken kommer jag att behöva något vettigare.
Praktiken ja. Jag vet inte hur många gånger dom har käppat med visumet nu, blir alldeles slut bara av att tänka på det. Visst har jag varit liiite på latsidan med vissa papper jag med, men som det ser ut nu tycks det inte spela någon roll. Någon där uppe vill helt enkelt inte att jag ska ha ett visum och dra iväg. Och då menar jag inte uppe som i Övik, även om jag vet (hoppas) att någon där inte heller vill att jag ska ha ett och sticka iväg.. :) Anyhow, det har blivit otroligt försenat nu eftersom dom strulat med datumen, så jag räknar inte med att komma iväg nästa vecka ens. Lär åtminstone ta en vecka innan jag får de papper som krävs för att besöka ambassaden i Stockholm, och det är först där jag får veta om jag alls får något visum. Får jag inte det, gråter jag. Då ger jag upp. MEN, jag tänker ändå åka och hälsa på min familj isåfall, så är det bara. Får köra lite semester då bara, och ha praktiken här nere på ön. Ångest..
Utöver det händer inte mycket. Vill hem hem hem. Jag längtar så desperat till Övik att jag överväger att leva på nudlar ett halvår bara jag har råd att dra upp över helgen. Jag trivs inte i detta hus, och det tänker jag inte ljuga om. Och nu när jag vet att jag inte kommer ha visumet i handen på åtminstone ytterligare en vecka, känner jag ingen anledning till att sitta här. Jag är mycket hellre hemma i min egen lägenhet, där jag kan göra vad jag vill, hur jag vill, utan att någon står och skriker och gapar i en timme. Plus att jag längtar efter att få kramas..
Jag. Vill. Hem.
SAKNAR <3
You deserve much better than me
Alltså, ibland får man hjärnsläpp. Ni vet, sådär att det blir kortslutning (ofta pga alkohol) och så slutar det riktigt, riktigt dåligt eftersom man helt enkelt inte vet vad man gör. Eller inte bryr sig om vad man gör. Detta hände mig i fredags. En helt vanlig kväll på Arken, hade otroligt trevligt sällskap och träffade folk jag inte träffat på mycket länge. Sedan käppade det totalt. Jag har inget försvar, jag har inget att förklara mig med. Det värsta av allt, är att jag inte BEHÖVER förklara mig för någon, försvara mig, inför någon annan än mig själv. Och det är något jag avskyr så otroligt. Man kan bara lära av sina egna misstag, men när man gör om dem gång på gång? Jag är så trött på mig själv just nu. Tack och lov har (hade) jag en underbar (fd) granne som släppte in mig klockan 6 på morgonen och tog hand om mig. Du är guld värd, tack. Sedan fick mamma hämta mig efter några timmars sömn. Whoa.
Gårdagen bestod av apati. Det man förtränger och 'glömmer' bort, har inte hänt. Eller? Tusan. Avslutade kvällen med filmmys med min syster, innan vi hämtade hennes karl från en fest.
Idag blev jag väckt av mormor som ringde kl 14 och tyckte det var dags att stiga upp. Haha. Så det gjorde jag faktiskt. Har diskat, varit ut med hunden, ätit söndagsmiddag med mamma och syrran och slutligen spenderat en timme i duschen. Japp. Nu tänker jag bara ligga på soffan framför tvn med godis och rafflisar. Ska nämligen upp med mamma imorgon, ska köra henne på jobb till 10 så jag får opeln och kan uträtta de tusen ärenden jag borde ha fixat i fredags. Nåja.
Har inte mycket mer att säga just nu. När jag tycker om mig själv igen (vilket kan dröja ett tag) så lär jag uppdatera lite vettigare. Och nej, det är inte som man kanske kan tro. Alla har vi våra egna definitioner om vad som är bra och dåligt, så ta inte för givet att du vet vad detta handlar om. Det gör bara jag. Kanske jag berättar en dag, åt någon, kanske inte. Tills dess ska jag försöka överrösta mina egna demoner så jag kan bli mitt glada igen.
Tills dess,
puss.
(Du vet att jag saknar dig.)
Gårdagen bestod av apati. Det man förtränger och 'glömmer' bort, har inte hänt. Eller? Tusan. Avslutade kvällen med filmmys med min syster, innan vi hämtade hennes karl från en fest.
Idag blev jag väckt av mormor som ringde kl 14 och tyckte det var dags att stiga upp. Haha. Så det gjorde jag faktiskt. Har diskat, varit ut med hunden, ätit söndagsmiddag med mamma och syrran och slutligen spenderat en timme i duschen. Japp. Nu tänker jag bara ligga på soffan framför tvn med godis och rafflisar. Ska nämligen upp med mamma imorgon, ska köra henne på jobb till 10 så jag får opeln och kan uträtta de tusen ärenden jag borde ha fixat i fredags. Nåja.
Har inte mycket mer att säga just nu. När jag tycker om mig själv igen (vilket kan dröja ett tag) så lär jag uppdatera lite vettigare. Och nej, det är inte som man kanske kan tro. Alla har vi våra egna definitioner om vad som är bra och dåligt, så ta inte för givet att du vet vad detta handlar om. Det gör bara jag. Kanske jag berättar en dag, åt någon, kanske inte. Tills dess ska jag försöka överrösta mina egna demoner så jag kan bli mitt glada igen.
Tills dess,
puss.
(Du vet att jag saknar dig.)
My walls are tumbling down
Förlåt. Jag har varit absolut asdålig på uppdatering nu ett tag.. Men det borde börja ordna upp sig :) Får väl dra en snabbgenomgång först bara.. Fast om jag (och ni) känner mig rätt så lär det bli långt ändå.
Sista skolveckan var ett helvete. På många sätt. För det första hade vi ju marknadsföringen, var totalt slut, satt kvar i skolan efter kl 17 flera dagar bara för att få klart skiten. Krävdes lite tårar och massa hjälp från både Ingemar och Hans, men klart och inlämnat blev det!! 5 minuter innan tiden tog slut sista dagen :p Kan absolut inte säga att det är det bästa jag kunde ha gjort, men det är åtminstone inlämnat och godkänt. Och där mot slutet fattade jag faktiskt otroligt nog vad jag höll på med!! Nu vill jag aldrig läsa marknadsföring igen. Hur jag ska fixa att läsa ekonomi i höst går utöver mitt förstånd.. Suck. Men, med hjälp kan jag förmodligen bli godkänd iallafall.
På fredagen tog jag sovmorgon, och traskade till skolan för marknadsföringsavslutningen. Lärarna plus Bengt bjöd på tårta och pommac, och det var nog då man fattade att wow, nu är det över! Årskurs 1 är slut. Bara praktiken kvar.. Det blev massa mumsande, tal, tårar och kramar. På kvällen hade vi en asgrym klassfest, den sista på ett halvår ungefär.. Mycket alkohol och många tårar. Men roligt var det! Kommer att sakna min klass så fruktansvärt mycket.
På tisdagen tog jag mitt pick och pack och drog ner till ön. Stannade över påsken. Blev lite familjemiddag, umgänge med syster och hälsade på både moster Siv/kusin Melissa och mormor och morfar. Mera sånt ska det bli! Var även en del bråk en kväll/natt där, men det är förbi nu, så det kan vi lämna bakom oss. Sist och slutligen fick jag sova. Massor. Har nog aldrig känt ett sådant stort behov av att sova förut. Orken tog helt enkelt slut när jag lämnade skolan och Övik bakom mig, för ett tag.
Nu är jag uppe i min älskade (nåja) lägenhet igen :D Stal (JA) MIN lilla pärla i måndags, och brummade norrut :) Kändes uuuuunderbart att få krypa ner i min egen säng igen, i min egen lägenhet, med mina egna saker :) Nog för att jag saknar tvåan i Mariehamn, självklart, men detta är mitt nuvarande hem och inget känns så skönt som att komma tillbaka. Om så bara för några dagar.. Igår var jag på språng hela dagen, började med att dra till ÖB med Andrea och hennes syster (som var nere för att hämta upp henne till Lule) och när vi kommit tillbaka och de drog iväg, gick jag på stan ett tag och glodde. Hade min tunna vindjacka och solbrillor, sååå najs! Kvällen spenderades åt packning, städning osv.. Kändes trist, minst sagt. Men det måste ju gå.
Idag tog jag lååång sovmorgon (fast jag blev väckt av ett mess tidigare än jag tänkt;), eftersom jag ska upp tidigt och köra imorgon. Sedan blev det mysfika med Anna T, Emma, Lina dä och Haley :) Jättehärligt, jag kommer sakna min klass så grymt mycket. Efter det gick jag hem, bara för att inse att jag måste ett varv på stan iallafall och inhandla lite grejer åt mamma. Sagt och gjort, fick åtminstone det jag skulle ha, avslutade med att köpa lite cola inför bilresan imorn. Kommer trots allt bli lite drygt! Efter detta hade jag inte ens två timmar på mig att duscha och förbereda mig mentalt för en ja.. Date? Blev en långpromenad, hur mysigt som helst. Kommer sakna så hjärtat värker.
Nu ligger jag under täcket, det mesta är packat, jag har diskat och plockat undan det värsta. Det som återstår imorgon bitti är att trotta bilen full, laga lite mackor och dra iväg. Är lipis och huvudet värker. Jag avskyr att säga hej då. Jag älskar Övik. Jag älskar min lägenhet. Jag älskar min klass. Jag VILL INTE fara härifrån! Fast samtidigt längtar jag så förbannat till Lynnwood, Ruth och barnen, och det går nästan före allt. Men när hjärtat inte riktigt vill.. Ska nog gå och borsta tänderna nu, och ge upp detta. Gråter bara ännu mer av att tänka på det.
Klassen, jag kommer sakna er så grymt mycket!! 'Bara' 4½ månader tills vi ses igen! Glöm inte bort mig, för jag kommer tusan inte glömma en endaste av er :) Och Cina, vi har ju alltid Facebook :)
Det är självklart inte bara klassen jag kommer sakna grymt mycket. Men om jag inte tänker så mycket på det, kanske det gör mindre ont? Hoppas hoppas hoppas..
I will miss you.
Puss.
Sista skolveckan var ett helvete. På många sätt. För det första hade vi ju marknadsföringen, var totalt slut, satt kvar i skolan efter kl 17 flera dagar bara för att få klart skiten. Krävdes lite tårar och massa hjälp från både Ingemar och Hans, men klart och inlämnat blev det!! 5 minuter innan tiden tog slut sista dagen :p Kan absolut inte säga att det är det bästa jag kunde ha gjort, men det är åtminstone inlämnat och godkänt. Och där mot slutet fattade jag faktiskt otroligt nog vad jag höll på med!! Nu vill jag aldrig läsa marknadsföring igen. Hur jag ska fixa att läsa ekonomi i höst går utöver mitt förstånd.. Suck. Men, med hjälp kan jag förmodligen bli godkänd iallafall.
På fredagen tog jag sovmorgon, och traskade till skolan för marknadsföringsavslutningen. Lärarna plus Bengt bjöd på tårta och pommac, och det var nog då man fattade att wow, nu är det över! Årskurs 1 är slut. Bara praktiken kvar.. Det blev massa mumsande, tal, tårar och kramar. På kvällen hade vi en asgrym klassfest, den sista på ett halvår ungefär.. Mycket alkohol och många tårar. Men roligt var det! Kommer att sakna min klass så fruktansvärt mycket.
På tisdagen tog jag mitt pick och pack och drog ner till ön. Stannade över påsken. Blev lite familjemiddag, umgänge med syster och hälsade på både moster Siv/kusin Melissa och mormor och morfar. Mera sånt ska det bli! Var även en del bråk en kväll/natt där, men det är förbi nu, så det kan vi lämna bakom oss. Sist och slutligen fick jag sova. Massor. Har nog aldrig känt ett sådant stort behov av att sova förut. Orken tog helt enkelt slut när jag lämnade skolan och Övik bakom mig, för ett tag.
Nu är jag uppe i min älskade (nåja) lägenhet igen :D Stal (JA) MIN lilla pärla i måndags, och brummade norrut :) Kändes uuuuunderbart att få krypa ner i min egen säng igen, i min egen lägenhet, med mina egna saker :) Nog för att jag saknar tvåan i Mariehamn, självklart, men detta är mitt nuvarande hem och inget känns så skönt som att komma tillbaka. Om så bara för några dagar.. Igår var jag på språng hela dagen, började med att dra till ÖB med Andrea och hennes syster (som var nere för att hämta upp henne till Lule) och när vi kommit tillbaka och de drog iväg, gick jag på stan ett tag och glodde. Hade min tunna vindjacka och solbrillor, sååå najs! Kvällen spenderades åt packning, städning osv.. Kändes trist, minst sagt. Men det måste ju gå.
Idag tog jag lååång sovmorgon (fast jag blev väckt av ett mess tidigare än jag tänkt;), eftersom jag ska upp tidigt och köra imorgon. Sedan blev det mysfika med Anna T, Emma, Lina dä och Haley :) Jättehärligt, jag kommer sakna min klass så grymt mycket. Efter det gick jag hem, bara för att inse att jag måste ett varv på stan iallafall och inhandla lite grejer åt mamma. Sagt och gjort, fick åtminstone det jag skulle ha, avslutade med att köpa lite cola inför bilresan imorn. Kommer trots allt bli lite drygt! Efter detta hade jag inte ens två timmar på mig att duscha och förbereda mig mentalt för en ja.. Date? Blev en långpromenad, hur mysigt som helst. Kommer sakna så hjärtat värker.
Nu ligger jag under täcket, det mesta är packat, jag har diskat och plockat undan det värsta. Det som återstår imorgon bitti är att trotta bilen full, laga lite mackor och dra iväg. Är lipis och huvudet värker. Jag avskyr att säga hej då. Jag älskar Övik. Jag älskar min lägenhet. Jag älskar min klass. Jag VILL INTE fara härifrån! Fast samtidigt längtar jag så förbannat till Lynnwood, Ruth och barnen, och det går nästan före allt. Men när hjärtat inte riktigt vill.. Ska nog gå och borsta tänderna nu, och ge upp detta. Gråter bara ännu mer av att tänka på det.
Klassen, jag kommer sakna er så grymt mycket!! 'Bara' 4½ månader tills vi ses igen! Glöm inte bort mig, för jag kommer tusan inte glömma en endaste av er :) Och Cina, vi har ju alltid Facebook :)
Det är självklart inte bara klassen jag kommer sakna grymt mycket. Men om jag inte tänker så mycket på det, kanske det gör mindre ont? Hoppas hoppas hoppas..
I will miss you.
Puss.
