I guess sometimes words are just words

15 Decemer -


IKVÄLL FLÖG ÄNTLIGEN BOEINGS DREAMLINER 787! Såg det på CNN, live, helt amazing! Var alldeles tagen och kunde nästan inte somna efteråt, fast jag verkligen behövde det för att orka med Mini Disco några timmar senare. Otroligt, vad nöjd jag är :D Fast samtidigt värkte det i hjärtat, då man såg både fabriken och FoF när hon taxade ut mot runwayen.. AAAAH, bittersweet memories, önskar sommaren kunde återupplevas och att jag fick stanna kvar där. Mailar ju fortfarande med Sandy, som var min chef där. Hon är så intresserad av vad jag gör, var jag är och hur det går för mig i livet. Varje mail avslutar hon med: ’Hope to see you soon! Huge hugs’ och jag blir lite tårig varje gång. Jag saknar dem så grymt mycket, allihop!! Med undantag för Ryan då.. Men alla andra :) Tror definitivt VD:n kommer att få hålla sitt ord och anställa mig ’på riktigt’ inom en rätt snar framtid :) Men nog om det. Tycker bara det var så jävla grymt att dreamlinern äntligen kom upp, samtidigt som det känns duktigt sugigt att det inte kunde hänt i juli när det var planerat så jag hade fått vara där.. Oh well.


Annars har jag insett att hjärtat är en konstig sak. Det känner lite precis som det vill, oberoende vad hjärnan och det sunda förnuftet tycker. Det var en liten mening, på endast åtta tecken, som fick mig totalt off guard häromkvällen. Jag gillar inte när det händer, även om jag får skylla mig själv. Åtta tecken, som egentligen inte betyder någonting, gjorde att mitt hjärta gled in på alldeles fel spår igen. Men vad ska man göra? Det hjälper inte vad jag, eller någon annan, tycker. Det enda jag kan hoppas på denna gång är att dessa sista tre veckor här ska få mig på bättre tankar, kanske få hjärtat att bestämma om sig. Det har gått så många gånger förut, så det borde fungera igen. Utan uppmuntran blir det ingen kärlek! Förhoppningsvis.


Nu ösregnar det ute, och klockan är närmare 1. Har inplanerat ett strandbesök imorn med mina fina, men om det är såhär då har jag en anledning att sova lite längre än jag har tänkt. I regn kan man nämligen inte jobba särskilt mycket på en solbränna, men jag skulle desperat behöva få den jämnare till fredag då jag ska ha en tubklänning på mig och det är INTE snyggt med den hysteriska bonnbränna jag har pga mina arbetskläder. Shit happens.


Nu ska jag tralla tillbaka till rummet, och fundera över mina synder. Haha. Fast kanske inte fullt så dramatiskt.. Ska lyssna på lite musik (om mitt öra tillåter) och sedan försöka somna i någorlunda vettig tid. Allt innan kl 4 är vettigt! Så lycka till, till mig.


Natti.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0