Adam Lambert - Whataya want from me
Hey, slow it down Whataya want from me Whataya want from me Yeah, I'm afraid Whataya want from me Whataya want from me There might have been a time I would give myself away (Ooh) Once upon a time I didn't give a damn But now here we are So whataya want from me Whataya want from me Just don't give up I'm workin' it out Please don't give in I won't let you down It messed me up, need a second to breathe Just keep coming around Hey, whataya want from me Whataya want from me Yeah, it's plain to see that baby you're beautiful And it's nothing wrong with you It's me – I'm a freak but thanks for lovin' me Cause you're doing it perfectly There might have been a time When I would let you step away I wouldn't even try but I think you could save my life Just don't give up I'm workin' it out Please don't give in I won't let you down It messed me up, need a second to breathe Just keep coming around Hey, whataya want from me Whataya want from me Just don't give up on me I won't let you down No, I won't let you down
I'll never be the same, if we ever meet again..
Idag är det fredag. Och skolan är slut. Igår redovisades alla projekt och lämnades in, idag hade vi sista tentan. Det känns helt sjukt. Nu väntar några veckors examensarbete, vilket sker på helt egen hand, sedan blir det redovisningar av det och därefter direkt iväg på praktik. När jag kommer hem från praktiken är det examensmiddag och alltihop. Sen är det slut! Jag har svårt att ta in det, känns så sjukt jobbigt emellanåt. Herregud vad jag har trivts i min klass, alla är alldeles fantastiska, vissa mer än andra. Som Karin kallar det; 'Öviksfamiljen', och det stämmer ju. De flesta av oss är en bra bit hemifrån och då har man ju bara haft varandra. Det finns ingen annan att kramas med när världen blir sned eller något går fel, det är klasskamraterna som finns där då. Och det är det bästa av allt, det finns så många av dem som verkligen har funnits där, och det har varit fantastiskt att alltid veta att det finns någon. Fan vad tungt det kommer bli att lämna Övik i sommar.
Egentligen hade jag tänkt köra söderut imorgon, eftersom tänderna ska ut på måndag ville jag som hinna landa lite och sova ordentligt innan osv. Men det sket sig. Delvis eftersom det är snökaos i en stor del av landet nu, det har utfärdats klass 2 varningar osv. De säger dock att det ska lugna ner sig imorgon kväll, så det borde vara okej att köra ner på söndag. Dels vill jag stanna här då det faktiskt är sista helgen klassen är samlad, efter måndag börjar flera flytta hemåt eftersom det inte är några dagar kvar då vi faktiskt behöver vara i skolan. Förutom examensseminarierna. Och, jag har väl mer eller mindre lovat att träffa Någon. Haha. Om det blir av eller inte vet jag inte än, försöker låta bli. Om vi inte träffas, händer ingenting, och jag kan låtsas att det inte finns någonting. OM vi ses, kanske det är kört. I'll never be the same, if we ever meet again. Oh well..
Idag skrev jag som sagt sista tentan, var något omotiverad, men med tanke på att jag diskuterade saken med flera ur klassen igår kväll, så var jag inte den enda :) Blir det omtent så blir det, kan uppenbarligen koncentrera mig bättre när jag gör det ensam än i ett rum med massa folk. Mådde otroligt dåligt igår, och på kvällen blev det riktigt jävligt när jag druckit några glas o'boy, så då fick jag åtminstone förklaringen. Mjölk. Har ignorerat mjölkproblemet sedan GC, men nu kom det fram med besked. Blä. Idag var jag fortfarande trött, fick dock åka med Elin till skolan så jag åtminstone kunde fixa tentan. När jag kom hem var jag helt slut, fast klockan inte ens hunnit bli 12 på dagen. Bestämde efter en stunds slappande att jag åker på söndag istället för imorgon, så då släppte jag alla ärenden jag borde ha gjort, och sov närmre 5 timmar istället. SKÖNT! När jag vaknade blev det dags att tvätta lite, duscha och sedan möta upp finaste klassen på kvarterskrogen här bredvid mig, tillsammans käkade vi Tacobuffée :D Otroligt gott, vräkte i mig som aldrig förr, haha. Riktigt mys att bara umgås lite sådär utanför skolan, utan fest. Gick hem vid halv nio, och bänkade mig framför tv:n, hockeyn :) Inte följt OS alls, så det var dags nu. När det är klart så ska jag slöglo på tv ett tag och sedan sova. Najsigt en fredagskväll :)
Imorgon är det då lördag. Känns skönt att inte behöva hämta bilen från parkeringen kl 8 och sedan köra den dryga sträckan till Norrtälje, ensam. Ska försöka komma upp i tid (vilket är rätt troligt då jag får sova ordentligt inatt) och göra mina ärenden på stan. Därefter ska jag tvätta lite till, sängkläder så jag kan bädda rent, och försöka få pärlan från parkeringen. Just nu är hon lite insnöad, hon startar finfint och jag har fått bort mesta snön ovanpå och runt däcken, men ändå vill hon inte röra sig ur fläcken.. Tror jag lyckades rubba henne 10cm tidigare idag, haha. Räcker inte riktigt :) Men det blir nog bra. Ställer henne här utanför över natten sen, så jag har nära att hämta henne till trappan för lastning på söndag morgon. Ska även packa ihop det sista imorn på dagen, har det mesta på grej eftersom jag fixade igår kväll. Trodde ju att det skulle bli stressigt idag då jag skulle åka imorn.. Nu känns det rätt lugnt :) Sen på kvällen är det AvskedsHOJT! Alltså lite hej då-kalas, då Sara är nästa att flytta hem härifrån. Kan ju inte festa till det så mycket då jag ska köra tidigt och så på söndag morgon, men jag kan ju åtminstone vara med, och kramas :) Så det ska jag göra! Så ser min lördag ut :) Får väl se om det blir något lite mer speciellt möte också.. Om jag vågar.
Jaja. Jag bara svamlar och svamlar. Är fortfarande tolat psyched över det faktum att jag ska åka till Irland, får nog satsa på att hitta en karl där så jag kan stanna kvar :) Lynnwood i mitt hjärta, men jag är nog lite småsäker på att jag kommer falla för Galway också :) Det är upp till bevis! Samtidigt saknar jag ju även GC lite nu. Haha. Jag är körd alltså, kommer aldrig kunna känna mig helt hemma på ett ställe, när det finns så många underbara ställen ute i den vida världen!! Jag menar, jag kommer fasen sakna denna lilla skitstad Övik, trots att det ligger i Norrland och vi har metervis med snö och det är runt 20 minusgrader.. Fast det tänker vi inte på nu. Jag ska ignorera det faktum att min skoltid här är över så snart. Iallafall ett tag.
Så, nu är det Irland som gäller som nästa!! Eller först exarbetet då förstås. Ska försöka komma igång på Åland, även om det kanske bli jobbigt efter att tänderna tagits ut. Vet inte hur länge man har ont eller så efter tandkirurgi.. Men det blir nog bra.
Nu ska jag avsluta detta och koncentrera mig på slutet av matchen. Kanske måste reda upp den rena tvätten också, så jag slipper åt min säng sen :p Kan vara en fördel. Så, hoppas alla har det fint, turak 12 ni vet hur mycket jag kommer att sakna er, så imorgon kramas vi så mycket det går!! <3
Nattinatt
Egentligen hade jag tänkt köra söderut imorgon, eftersom tänderna ska ut på måndag ville jag som hinna landa lite och sova ordentligt innan osv. Men det sket sig. Delvis eftersom det är snökaos i en stor del av landet nu, det har utfärdats klass 2 varningar osv. De säger dock att det ska lugna ner sig imorgon kväll, så det borde vara okej att köra ner på söndag. Dels vill jag stanna här då det faktiskt är sista helgen klassen är samlad, efter måndag börjar flera flytta hemåt eftersom det inte är några dagar kvar då vi faktiskt behöver vara i skolan. Förutom examensseminarierna. Och, jag har väl mer eller mindre lovat att träffa Någon. Haha. Om det blir av eller inte vet jag inte än, försöker låta bli. Om vi inte träffas, händer ingenting, och jag kan låtsas att det inte finns någonting. OM vi ses, kanske det är kört. I'll never be the same, if we ever meet again. Oh well..
Idag skrev jag som sagt sista tentan, var något omotiverad, men med tanke på att jag diskuterade saken med flera ur klassen igår kväll, så var jag inte den enda :) Blir det omtent så blir det, kan uppenbarligen koncentrera mig bättre när jag gör det ensam än i ett rum med massa folk. Mådde otroligt dåligt igår, och på kvällen blev det riktigt jävligt när jag druckit några glas o'boy, så då fick jag åtminstone förklaringen. Mjölk. Har ignorerat mjölkproblemet sedan GC, men nu kom det fram med besked. Blä. Idag var jag fortfarande trött, fick dock åka med Elin till skolan så jag åtminstone kunde fixa tentan. När jag kom hem var jag helt slut, fast klockan inte ens hunnit bli 12 på dagen. Bestämde efter en stunds slappande att jag åker på söndag istället för imorgon, så då släppte jag alla ärenden jag borde ha gjort, och sov närmre 5 timmar istället. SKÖNT! När jag vaknade blev det dags att tvätta lite, duscha och sedan möta upp finaste klassen på kvarterskrogen här bredvid mig, tillsammans käkade vi Tacobuffée :D Otroligt gott, vräkte i mig som aldrig förr, haha. Riktigt mys att bara umgås lite sådär utanför skolan, utan fest. Gick hem vid halv nio, och bänkade mig framför tv:n, hockeyn :) Inte följt OS alls, så det var dags nu. När det är klart så ska jag slöglo på tv ett tag och sedan sova. Najsigt en fredagskväll :)
Imorgon är det då lördag. Känns skönt att inte behöva hämta bilen från parkeringen kl 8 och sedan köra den dryga sträckan till Norrtälje, ensam. Ska försöka komma upp i tid (vilket är rätt troligt då jag får sova ordentligt inatt) och göra mina ärenden på stan. Därefter ska jag tvätta lite till, sängkläder så jag kan bädda rent, och försöka få pärlan från parkeringen. Just nu är hon lite insnöad, hon startar finfint och jag har fått bort mesta snön ovanpå och runt däcken, men ändå vill hon inte röra sig ur fläcken.. Tror jag lyckades rubba henne 10cm tidigare idag, haha. Räcker inte riktigt :) Men det blir nog bra. Ställer henne här utanför över natten sen, så jag har nära att hämta henne till trappan för lastning på söndag morgon. Ska även packa ihop det sista imorn på dagen, har det mesta på grej eftersom jag fixade igår kväll. Trodde ju att det skulle bli stressigt idag då jag skulle åka imorn.. Nu känns det rätt lugnt :) Sen på kvällen är det AvskedsHOJT! Alltså lite hej då-kalas, då Sara är nästa att flytta hem härifrån. Kan ju inte festa till det så mycket då jag ska köra tidigt och så på söndag morgon, men jag kan ju åtminstone vara med, och kramas :) Så det ska jag göra! Så ser min lördag ut :) Får väl se om det blir något lite mer speciellt möte också.. Om jag vågar.
Jaja. Jag bara svamlar och svamlar. Är fortfarande tolat psyched över det faktum att jag ska åka till Irland, får nog satsa på att hitta en karl där så jag kan stanna kvar :) Lynnwood i mitt hjärta, men jag är nog lite småsäker på att jag kommer falla för Galway också :) Det är upp till bevis! Samtidigt saknar jag ju även GC lite nu. Haha. Jag är körd alltså, kommer aldrig kunna känna mig helt hemma på ett ställe, när det finns så många underbara ställen ute i den vida världen!! Jag menar, jag kommer fasen sakna denna lilla skitstad Övik, trots att det ligger i Norrland och vi har metervis med snö och det är runt 20 minusgrader.. Fast det tänker vi inte på nu. Jag ska ignorera det faktum att min skoltid här är över så snart. Iallafall ett tag.
Så, nu är det Irland som gäller som nästa!! Eller först exarbetet då förstås. Ska försöka komma igång på Åland, även om det kanske bli jobbigt efter att tänderna tagits ut. Vet inte hur länge man har ont eller så efter tandkirurgi.. Men det blir nog bra.
Nu ska jag avsluta detta och koncentrera mig på slutet av matchen. Kanske måste reda upp den rena tvätten också, så jag slipper åt min säng sen :p Kan vara en fördel. Så, hoppas alla har det fint, turak 12 ni vet hur mycket jag kommer att sakna er, så imorgon kramas vi så mycket det går!! <3
Nattinatt
If I ever see you again
AAAAAAHH!!! Om det var lycka jag kände när jag fick praktiken på FoF och visste att jag skulle få åka tillbaka, så var det inget emot vad jag känner nu! Jag ska åka till Galway på praktik nu i mars!! AWESOME! Denna gång åker jag inte oförberedd, jag har fått riktiga utmaningar jag ska få jobba med och det blir RIKTIGT PÅ RIKTIGT och inte massa lall! Alltså ni fattar inte, jag svävar på små moln!
Natten var fruktansvärd, jag har inte sovit en blund för jag har saknat Morfar, slutade med att jag satt kl 5 imorse och dekorerade gravljusen jag ska ta med ner på lördag. Det var det enda som lugnade mig just då. Har legat och tyckt synd om mig själv halva dagen, så startade jag datorn, läste mailen och världen svängde runt ett varv. Jeez. Att något sånt kan ändra ens sinnelag så totalt! Morfar skulle vara stolt :)
Jag måste bara kopiera in hit ett eller två urdrag ur mailen jag fått, så nu förstår varför jag är så nöjd:
"Some duties would include reception work, giving out our brochures to promote the hostel around the city and as you have worked in entertainment, I could make you our “Entertainment and Fun Manager”. You could organise pub crawls, nights in, events in the hostel, quizzes, party nights etc. You would have a budget for this and we could pay your costs also."
"Excellent!! Thank you very much for your quick reply Emma, I am delighted you have chosen Snoozles Hostel and I very much look forward to having you work as my “Entertainment and Fun Manager” :) I can offer you 40 hour per week and I will also arrange for you to see some of Ireland by sending you on day tours – call it research!"
"Your first few days will be exploring Galway and the region and after we can get started on some great ideas you might have for Snoozles Hostel!"
Fattar ni nu? Är detta något ni skulle tacka nej till?! Aaaah, även jag förstår ju att det inte betyder att allt kommer att bli perfekt, självklart, men vilken fantastisk möjlighet! Och så PERFEKT för mig!! Lite annat än det andra hostlet som kunde erbjuda mig typ städning och frukostjobb, med möjlighet till receptionsjobb två dagar i veckan..
Nu är jag sprittig som fasen. Ska äntligen släpa mig till duschen, sen gå och handla och därefter storstäda. Jepp. För nu har jag något så grymt kul att se fram emot så ingenting kan få mitt humör att bli kasst, inte ens min trasiga handled eller saknaden efter Morfar. Detta är vad jag har väntat på, längtat efter, och jag vet att Morfar kommer följa min praktik och vara glad för att jag tog chansen.
MIHIHIHIHIHIHIHI!!
<3
Natten var fruktansvärd, jag har inte sovit en blund för jag har saknat Morfar, slutade med att jag satt kl 5 imorse och dekorerade gravljusen jag ska ta med ner på lördag. Det var det enda som lugnade mig just då. Har legat och tyckt synd om mig själv halva dagen, så startade jag datorn, läste mailen och världen svängde runt ett varv. Jeez. Att något sånt kan ändra ens sinnelag så totalt! Morfar skulle vara stolt :)
Jag måste bara kopiera in hit ett eller två urdrag ur mailen jag fått, så nu förstår varför jag är så nöjd:
"Some duties would include reception work, giving out our brochures to promote the hostel around the city and as you have worked in entertainment, I could make you our “Entertainment and Fun Manager”. You could organise pub crawls, nights in, events in the hostel, quizzes, party nights etc. You would have a budget for this and we could pay your costs also."
"Excellent!! Thank you very much for your quick reply Emma, I am delighted you have chosen Snoozles Hostel and I very much look forward to having you work as my “Entertainment and Fun Manager” :) I can offer you 40 hour per week and I will also arrange for you to see some of Ireland by sending you on day tours – call it research!"
"Your first few days will be exploring Galway and the region and after we can get started on some great ideas you might have for Snoozles Hostel!"
Fattar ni nu? Är detta något ni skulle tacka nej till?! Aaaah, även jag förstår ju att det inte betyder att allt kommer att bli perfekt, självklart, men vilken fantastisk möjlighet! Och så PERFEKT för mig!! Lite annat än det andra hostlet som kunde erbjuda mig typ städning och frukostjobb, med möjlighet till receptionsjobb två dagar i veckan..
Nu är jag sprittig som fasen. Ska äntligen släpa mig till duschen, sen gå och handla och därefter storstäda. Jepp. För nu har jag något så grymt kul att se fram emot så ingenting kan få mitt humör att bli kasst, inte ens min trasiga handled eller saknaden efter Morfar. Detta är vad jag har väntat på, längtat efter, och jag vet att Morfar kommer följa min praktik och vara glad för att jag tog chansen.
MIHIHIHIHIHIHIHI!!
<3
It is never too late... Right?
JAG HAR LAGT UPP LITE BILDER PÅ BDB NU!
Så nu har ni något att snoka igenom ;) Gran Canaria tar jag tag i en annan dag. Eventuellt inatt om (när) jag inte kan sova. Självklart finns det ju bättre och fler bilder på Facebook, som finaste klasskamraterna har lagt upp :) Så där finns ju en större samling. Nu har jag fått in mina iallafall, så ni får vara nöjda en stund!
Vaknade av ett god morgon-mess imorse, och jag måste säga att det känns rätt bra. Sånt är fint :) Not that it matters, men man ska väl ta tillvara på de glada stunderna.. Så det så.
På trasighetsskalan kan jag uppdatera med att jag nu börjar bli blå på hakan/under läppen, men det går omöjligt att få ett foto som visar det verkliga eländet, så ni får väl komma och glo på mig på stan om ni är nyfikna. Handen tål ingen tyngd på sig överhuvudtaget, så nu kör jag lindat några dagar och hoppas det är övergående. Bannar mig själv för att jag aldrig köpte ett handledsskydd till vänstra handleden, då jag har två till högra.. Får nog åtgärda det på Åland nästa vecka..
Nu ska jag tillbaka under täcket, ska inte dra ihop en novell idag. Måste bara tillägga att min syster är bäst <3 När jag blev orolig idag att jag skulle måsta ringa och påminna, hade jag ett kuvert väntandes på mig i postacket hemma :D Lovely! Puss på dig!
Och puss på er andra, nöj er med bilderna nu, inget mer gnäll ;)
<3
Så nu har ni något att snoka igenom ;) Gran Canaria tar jag tag i en annan dag. Eventuellt inatt om (när) jag inte kan sova. Självklart finns det ju bättre och fler bilder på Facebook, som finaste klasskamraterna har lagt upp :) Så där finns ju en större samling. Nu har jag fått in mina iallafall, så ni får vara nöjda en stund!
Vaknade av ett god morgon-mess imorse, och jag måste säga att det känns rätt bra. Sånt är fint :) Not that it matters, men man ska väl ta tillvara på de glada stunderna.. Så det så.
På trasighetsskalan kan jag uppdatera med att jag nu börjar bli blå på hakan/under läppen, men det går omöjligt att få ett foto som visar det verkliga eländet, så ni får väl komma och glo på mig på stan om ni är nyfikna. Handen tål ingen tyngd på sig överhuvudtaget, så nu kör jag lindat några dagar och hoppas det är övergående. Bannar mig själv för att jag aldrig köpte ett handledsskydd till vänstra handleden, då jag har två till högra.. Får nog åtgärda det på Åland nästa vecka..
Nu ska jag tillbaka under täcket, ska inte dra ihop en novell idag. Måste bara tillägga att min syster är bäst <3 När jag blev orolig idag att jag skulle måsta ringa och påminna, hade jag ett kuvert väntandes på mig i postacket hemma :D Lovely! Puss på dig!
Och puss på er andra, nöj er med bilderna nu, inget mer gnäll ;)
<3
Just get back up when it knocks you down
Okej, jag hade såå mycket jag skulle göra i helgen. Hade t.o.m bestämt att inte alls gå på födelsedagskalaset igår, och istället satsa på tidig kväll och mycket gjort idag. Tog även sovdag i fredags, och på kvällen packade jag ihop en del och spenderade sedan kvällen/natten med att se på Gilmore Girls säsong 7, som söta Cissi hade kommit via med åt mig :) So far, so good. Bestämde även där och då att jag nog skulle gå till kalaset iallafall, men lite mer casual och sedan gå hem efter en stund. Fint.
Så var det då lördag igår. Jag var slöööööö och stannade i sängen hela dagen. Så mycket för städning och skolarbeten och packning osv osv osv.. Tänkte återigen att jag dissar kalaset och stannar hemma. MEN, efter lite diskussioner om kvällen och ett från Karin: 'Emma! Visst kommer du väl ikväll?!' så kände jag att okej, jag kommer :p Inte särskilt svårövertalad alltså.. När jag äntligen kom igång så långt att jag fick på lite musik, infann sig partymodet och jag drog fram lite festkläder innan jag hoppade i duschen. Insåg att jag hade en flaska vin i kylen som väntat i snart ett halvår på att bli uppdrucken, så det var alldeles perfekt. När jag bråkat med min lugg i nästan en halvtimme, kunde vi äntligen traska iväg upp till 12an och Mimmis födelsedagskalas.
Kvällen var super! Mimmi hade bakat tårta (som jag kunde äta!!!) och alla var glad och skålade och dansade. Hur härligt som helst! Allt var fantastiskt, tills vi skulle till Harry's. Alltså, kombinationen att först dra i sig en liter vin ENSAM, ha högklackade stövlar och traska på isgata, är inte bra. INTE BRA säger jag. Vi gick förbi ett gäng ungdomar MAX 18 år som mopsade en hel del, så självklart skulle Emma försöka hävda sig. Det resulterade i ett blåslaget knä, trasig haka och fläskläpp. Här skulle det kännas såå coolt att kunna säga att jag varit i slagsmål, men tragiskt nog orsakade jag själv mina skador. GENOM ATT RAMLA FACE FIRST PÅ ISEN. Yes! Ungarna skrattade, Andrea försökte få upp mig på fötter och jag ville dö. Japp. Härmed utnämner jag mig själv till världens jävla tövelarsle. Stapplande lyckades vi dock ta oss ner till Harry's efter mycket om och men, jag kan bara säga att nästa gång går jag runt, eller tar taxi dit. För detta är nämligen inte första gången, jag har ramlat på röven jag vet inte hur många gånger i den där backen på väg neråt till Harry's. Denna gång råkade det bara vara lite mer folk som såg det, och det brukar i regel vara som 'skönare' att ramla på rumpan än på ansiktet. Jeei.
Nå, väl framme på Harry's (efter att jag varit till toan och fått bort diverse blod från läpp och haka) dansade vi, och dansade och dansade. Träffade även en ny bekantskap, vilket var myyyycket trevligt ;) Kan inte fatta att någon faktiskt vågade prata med mig som jag såg ut, haha, å andra sidan var jag bara lite sårig och hade inte blivit varken blå eller uppsvälld än.. :p Vi stängde hursom krogen, jag fick kramas och sedan blev Kebab City. Överfullt med folk, och det tog inte länge innan jag insåg att jag i vilket fall inte skulle kunna äta någon pizza, så jag sa hej då till brudarna och drog hem. Väl hemma fixade jag lite makaroner och bacon (ja, jag tvingade mig att äta baconet, så jääävla gott, men painframkallande) och slutligen rullade jag i säng.
Idag är det söndag. Hade tänkt stiga upp i tid och bla bla bla. Vaknade kl 9 av att mamma messade, och därefter var det kört. Kunde omöjligt somna om, och efter att ha inspekterat mina 'skador' kände jag av hur jävla ont det gör. Konstaterade även att jag kvaddat min vänstra handled, tog förmodligen emot mig på den igår.. Nå, som jag redan pratat med Jannika om, så länge den andra värken tar fokus från tänderna så är jag nöjd :p Fläskläppen är dock rätt besvärlig, svider ganska bra när jag dricker cola, haha.. Men, smällar man får ta. Ska dokumentera både hakan och knät lite senare, kanske jag kan intyga mig själv om att inte göra såna här dumheter i framtiden då :p Nu ska resten av dagen ägnas åt latande. Jag är så slö, och trött, men jag kan ju inte somna om. Så, istället ska jag njuta av att INTE göra något, måste tillbaka till 12an en sväng och hämta mina stövlar, och eventuellt handla lite, men det är allt. Vill egentligen inte visa mig såhär bland folk, men kanske måste vänja mig inför skolan imorn.. Haha.
Nå, nu vet ni det. Har redogjort för en av de roligaste (och mest pinsamma) kvällarna jag har haft här i Övik, och jag blir lipis när jag tänker på att det snart är slut. Turak 12, en klass jag aldrig kommer glömma, för alla är så jävla bra. Jag är lyckligt lottad :)
Nu täcket, dags för mera Gilmore Girls. Och lite godis, choklad går underbart bra att äta när man inte kan tugga, fin fint :D Och så ska det intas lite cola, självklart. Yumm.
Hoppas alla har en fin söndag, och en underbar alla hjärtans dag!! Jag fick present av mamma i veckan, för idag alltså, ett par strumpor och kylskåpsmagneter föreställande en ängel och en djävul :D Undrar om hon försöker säga mig nånting...? ;) Haha.
Psst, kan sist och slutligen nämna att jag har fått ett par trevliga mess idag. Det är roligt :)
Toodles! <3
Så var det då lördag igår. Jag var slöööööö och stannade i sängen hela dagen. Så mycket för städning och skolarbeten och packning osv osv osv.. Tänkte återigen att jag dissar kalaset och stannar hemma. MEN, efter lite diskussioner om kvällen och ett från Karin: 'Emma! Visst kommer du väl ikväll?!' så kände jag att okej, jag kommer :p Inte särskilt svårövertalad alltså.. När jag äntligen kom igång så långt att jag fick på lite musik, infann sig partymodet och jag drog fram lite festkläder innan jag hoppade i duschen. Insåg att jag hade en flaska vin i kylen som väntat i snart ett halvår på att bli uppdrucken, så det var alldeles perfekt. När jag bråkat med min lugg i nästan en halvtimme, kunde vi äntligen traska iväg upp till 12an och Mimmis födelsedagskalas.
Kvällen var super! Mimmi hade bakat tårta (som jag kunde äta!!!) och alla var glad och skålade och dansade. Hur härligt som helst! Allt var fantastiskt, tills vi skulle till Harry's. Alltså, kombinationen att först dra i sig en liter vin ENSAM, ha högklackade stövlar och traska på isgata, är inte bra. INTE BRA säger jag. Vi gick förbi ett gäng ungdomar MAX 18 år som mopsade en hel del, så självklart skulle Emma försöka hävda sig. Det resulterade i ett blåslaget knä, trasig haka och fläskläpp. Här skulle det kännas såå coolt att kunna säga att jag varit i slagsmål, men tragiskt nog orsakade jag själv mina skador. GENOM ATT RAMLA FACE FIRST PÅ ISEN. Yes! Ungarna skrattade, Andrea försökte få upp mig på fötter och jag ville dö. Japp. Härmed utnämner jag mig själv till världens jävla tövelarsle. Stapplande lyckades vi dock ta oss ner till Harry's efter mycket om och men, jag kan bara säga att nästa gång går jag runt, eller tar taxi dit. För detta är nämligen inte första gången, jag har ramlat på röven jag vet inte hur många gånger i den där backen på väg neråt till Harry's. Denna gång råkade det bara vara lite mer folk som såg det, och det brukar i regel vara som 'skönare' att ramla på rumpan än på ansiktet. Jeei.
Nå, väl framme på Harry's (efter att jag varit till toan och fått bort diverse blod från läpp och haka) dansade vi, och dansade och dansade. Träffade även en ny bekantskap, vilket var myyyycket trevligt ;) Kan inte fatta att någon faktiskt vågade prata med mig som jag såg ut, haha, å andra sidan var jag bara lite sårig och hade inte blivit varken blå eller uppsvälld än.. :p Vi stängde hursom krogen, jag fick kramas och sedan blev Kebab City. Överfullt med folk, och det tog inte länge innan jag insåg att jag i vilket fall inte skulle kunna äta någon pizza, så jag sa hej då till brudarna och drog hem. Väl hemma fixade jag lite makaroner och bacon (ja, jag tvingade mig att äta baconet, så jääävla gott, men painframkallande) och slutligen rullade jag i säng.
Idag är det söndag. Hade tänkt stiga upp i tid och bla bla bla. Vaknade kl 9 av att mamma messade, och därefter var det kört. Kunde omöjligt somna om, och efter att ha inspekterat mina 'skador' kände jag av hur jävla ont det gör. Konstaterade även att jag kvaddat min vänstra handled, tog förmodligen emot mig på den igår.. Nå, som jag redan pratat med Jannika om, så länge den andra värken tar fokus från tänderna så är jag nöjd :p Fläskläppen är dock rätt besvärlig, svider ganska bra när jag dricker cola, haha.. Men, smällar man får ta. Ska dokumentera både hakan och knät lite senare, kanske jag kan intyga mig själv om att inte göra såna här dumheter i framtiden då :p Nu ska resten av dagen ägnas åt latande. Jag är så slö, och trött, men jag kan ju inte somna om. Så, istället ska jag njuta av att INTE göra något, måste tillbaka till 12an en sväng och hämta mina stövlar, och eventuellt handla lite, men det är allt. Vill egentligen inte visa mig såhär bland folk, men kanske måste vänja mig inför skolan imorn.. Haha.
Nå, nu vet ni det. Har redogjort för en av de roligaste (och mest pinsamma) kvällarna jag har haft här i Övik, och jag blir lipis när jag tänker på att det snart är slut. Turak 12, en klass jag aldrig kommer glömma, för alla är så jävla bra. Jag är lyckligt lottad :)
Nu täcket, dags för mera Gilmore Girls. Och lite godis, choklad går underbart bra att äta när man inte kan tugga, fin fint :D Och så ska det intas lite cola, självklart. Yumm.
Hoppas alla har en fin söndag, och en underbar alla hjärtans dag!! Jag fick present av mamma i veckan, för idag alltså, ett par strumpor och kylskåpsmagneter föreställande en ängel och en djävul :D Undrar om hon försöker säga mig nånting...? ;) Haha.
Psst, kan sist och slutligen nämna att jag har fått ett par trevliga mess idag. Det är roligt :)
Toodles! <3
Shouldn't have to give you a reason why
Som ni kanske har märkt (om nu någon faktiskt kollar det) så har det inte kommit upp några bilder än. Anledningen till detta är EXTREM tandvärk som just nu gör att jag äter värktabletter så mycket det går och försöker ignorera det faktum att munhelvetet värker iallafall. Jag är gnällig, lättirriterad och jävlig, fast mina fina klasskamrater säger att jag inte alls är det, och att det är okej, vilket alltså påvisar min teori.. Hahahaha. Anyhow, jag försöker så gott det går, EN OCH EN HALV VECKA TILLS TANDJÄVLARNA SKA UT!! Tills dess får jag (och resten av klassen) överleva så gott det går ;)
I vilket fall är jag fortfarande nöjd och glad, innerst inne iallafall, är rätt svårt att få fram det genom värken. Men jag är det, verkligen. Projektet går faktiskt riktigt bra, kan inte säga att jag varit hundraprocentigt inblandad i alltihop, men nu börjar det bli korr.läsning och sånt, och DET är jag en jävel på!! :D Så jag kan äntligen bidra med något riktigt vettigt :) Känner mig rätt nöjd över det också, ärligt talat.
Så kan jag också meddela att det inte blir praktik på Irland.. Åtminstone inte där jag hade tänkt, de kan inte erbjuda mig tillräckligt 'avancerade' arbetsuppgifter för att det ska vara värt att spendera en praktik där. Håller dock tummarna att jag ska komma iväg dit iallafall, har slängt ut lite fler krokar så än finns det hopp!! Annars blir jag i Sverige. Kalla, tråkiga, snöiga Sverige.. Snöar fortfarande här. Det slutar ett litet tag och börjar igen. Pärlan har fått stå stilla snart två veckor, vilket innebär att hon är en stor snöboll. Måste gräva fram henne i helgen och få liv i henne, ska ju trots allt köra ner mot ön igen nästa helg och då får hon gärna vara i skick!
Ja. Annars går det på som vanligt, projektarbetet är som sagt en stor del av skoltiden, resterande tid har jag städat upp lite här hemma och börjat samla på mig 'mjuka' recept som innehåller tex potatismos, lax och annat som går bra att gegga ihop och äta utan att behöva tugga så mycket. Jepp, så illa är det med munfan, får knappt i mig värktabletterna på morgnarna för att jag helt enkelt inte kan öppna truten för det gör så ont. Jeei.
I helgen är det ett födelsedagskalas på lördag, men jag börjar överväga hemmahelg. Har massor att ta tag i, bland annat dammsuga och storstäda som jag inte gjort sen innan GC. Ska även tvätta och börja förbereda lite inför den framtida flytten ner, ska packa ner en del 'onödigt' i lådor som jag kan ta med mig nästa helg sen. PLUS att jag äntligen ska ta tag i missat skolarbete. T.ex. ska jag ge mig fan på att få rapporten om praktiken klar, och jag har även pratat med min engelskalärare från i höstas om mina missade uppgifter, om jag får dem gjorda och inlämnade så blir jag fortfarande godkänd. Wohoo! Sist av allt ska jag försöka läsa lite på tentan också, har den nästa fredag så jag hinner under veckan också, men då ska även projektarbetet bli klart och presenteras osv, så det är lika bra att börja kika igenom allt iallafall... Så, så ser det ut.
Torsdag kväll då. Hade tänkt träna, men med värken så är det bara dumt. Skulle väl smälla av bara av att ställa mig på ett löpand.. Får vänta till jag opererat bort skiten! Var på stan en sväng med Elin efter skolan, fick i mig en Subway-macka :D Något imponerande, men värken som kom efteråt var inte lika kul, haha.. Får nog vänta ett tag tills nästa gång nu. Men det var trevligt att snacka lite skit. Det betyder även att jag inte behöver laga någon middag idag. Så nu sitter jag i min fåtölj, invirad i mitt en täcke, och här blir jag nog :) Tror jag ska stänga tv:n och sätta på stereon istället, och läsa ett tag. Sköööönt. Lite godis från Hemmakväll lockar, men eftersom jag knappast kan äta mer än en ändå (sen inser jag hur ont det gör) och jag inte vill gå tillbaka ut i snön, så får det vara. Kanske packar ihop barnens paket lite senare istället för att roa mig själv. Älskar att skicka paket till Lynnwood, jag vet hur mycket Sean och Ally uppskattar det :) Har ju inte skickat julklapparna än, så de måste iväg, och så en present till Sean som fyller 13 i april. HJÄLP, min lilla pojke blir tonåring!! Herregud. Kommer ihåg när lillbrorsan blev tonåring, DET tyckte jag var jobbigt, och han har nu blivit 18.. Jisses. Börjar nästan känna mig lite gammal.
Men åååh, jag skulle inte skriva något, men svamlar på iallafall, suck. Haha. Ska lägga upp Melodifestivalbilderna ikväll iallafall, mamma, det blir för dig! Resten kommer när jag har ork och lust med det.
Så, på återhörande, nu ska jag mysa ner mig i täcket igen. Ni vet att jag lever, och att allt är finfint. Lite saknad i hjärtat, då det är ett år sedan nu, ett år sedan jag föll pladask utan att ana hur fel det skulle bli. Känns lite konstigt att tänka att det är så längesen.. Ibland tror jag fortfarande att du ska komma in genom dörren. Men det är okej. Tänker lite på 'min' bartender på GC så blir hjärtat lite gladare :)
Jajajaja. Puss <3
I vilket fall är jag fortfarande nöjd och glad, innerst inne iallafall, är rätt svårt att få fram det genom värken. Men jag är det, verkligen. Projektet går faktiskt riktigt bra, kan inte säga att jag varit hundraprocentigt inblandad i alltihop, men nu börjar det bli korr.läsning och sånt, och DET är jag en jävel på!! :D Så jag kan äntligen bidra med något riktigt vettigt :) Känner mig rätt nöjd över det också, ärligt talat.
Så kan jag också meddela att det inte blir praktik på Irland.. Åtminstone inte där jag hade tänkt, de kan inte erbjuda mig tillräckligt 'avancerade' arbetsuppgifter för att det ska vara värt att spendera en praktik där. Håller dock tummarna att jag ska komma iväg dit iallafall, har slängt ut lite fler krokar så än finns det hopp!! Annars blir jag i Sverige. Kalla, tråkiga, snöiga Sverige.. Snöar fortfarande här. Det slutar ett litet tag och börjar igen. Pärlan har fått stå stilla snart två veckor, vilket innebär att hon är en stor snöboll. Måste gräva fram henne i helgen och få liv i henne, ska ju trots allt köra ner mot ön igen nästa helg och då får hon gärna vara i skick!
Ja. Annars går det på som vanligt, projektarbetet är som sagt en stor del av skoltiden, resterande tid har jag städat upp lite här hemma och börjat samla på mig 'mjuka' recept som innehåller tex potatismos, lax och annat som går bra att gegga ihop och äta utan att behöva tugga så mycket. Jepp, så illa är det med munfan, får knappt i mig värktabletterna på morgnarna för att jag helt enkelt inte kan öppna truten för det gör så ont. Jeei.
I helgen är det ett födelsedagskalas på lördag, men jag börjar överväga hemmahelg. Har massor att ta tag i, bland annat dammsuga och storstäda som jag inte gjort sen innan GC. Ska även tvätta och börja förbereda lite inför den framtida flytten ner, ska packa ner en del 'onödigt' i lådor som jag kan ta med mig nästa helg sen. PLUS att jag äntligen ska ta tag i missat skolarbete. T.ex. ska jag ge mig fan på att få rapporten om praktiken klar, och jag har även pratat med min engelskalärare från i höstas om mina missade uppgifter, om jag får dem gjorda och inlämnade så blir jag fortfarande godkänd. Wohoo! Sist av allt ska jag försöka läsa lite på tentan också, har den nästa fredag så jag hinner under veckan också, men då ska även projektarbetet bli klart och presenteras osv, så det är lika bra att börja kika igenom allt iallafall... Så, så ser det ut.
Torsdag kväll då. Hade tänkt träna, men med värken så är det bara dumt. Skulle väl smälla av bara av att ställa mig på ett löpand.. Får vänta till jag opererat bort skiten! Var på stan en sväng med Elin efter skolan, fick i mig en Subway-macka :D Något imponerande, men värken som kom efteråt var inte lika kul, haha.. Får nog vänta ett tag tills nästa gång nu. Men det var trevligt att snacka lite skit. Det betyder även att jag inte behöver laga någon middag idag. Så nu sitter jag i min fåtölj, invirad i mitt en täcke, och här blir jag nog :) Tror jag ska stänga tv:n och sätta på stereon istället, och läsa ett tag. Sköööönt. Lite godis från Hemmakväll lockar, men eftersom jag knappast kan äta mer än en ändå (sen inser jag hur ont det gör) och jag inte vill gå tillbaka ut i snön, så får det vara. Kanske packar ihop barnens paket lite senare istället för att roa mig själv. Älskar att skicka paket till Lynnwood, jag vet hur mycket Sean och Ally uppskattar det :) Har ju inte skickat julklapparna än, så de måste iväg, och så en present till Sean som fyller 13 i april. HJÄLP, min lilla pojke blir tonåring!! Herregud. Kommer ihåg när lillbrorsan blev tonåring, DET tyckte jag var jobbigt, och han har nu blivit 18.. Jisses. Börjar nästan känna mig lite gammal.
Men åååh, jag skulle inte skriva något, men svamlar på iallafall, suck. Haha. Ska lägga upp Melodifestivalbilderna ikväll iallafall, mamma, det blir för dig! Resten kommer när jag har ork och lust med det.
Så, på återhörande, nu ska jag mysa ner mig i täcket igen. Ni vet att jag lever, och att allt är finfint. Lite saknad i hjärtat, då det är ett år sedan nu, ett år sedan jag föll pladask utan att ana hur fel det skulle bli. Känns lite konstigt att tänka att det är så längesen.. Ibland tror jag fortfarande att du ska komma in genom dörren. Men det är okej. Tänker lite på 'min' bartender på GC så blir hjärtat lite gladare :)
Jajajaja. Puss <3
A little more action, please!
Åh, om det är dags att börja komma ifatt lite nudå. Kan ju inte länge skylla på att jag är trött, grinig och less :)
Så, under denna period av tårar och elände har det hänt en del riktigt roliga saker också, som tyvärr har förbisetts av mig pga min vilja att gräva ner mig i sorgen. Det som är mest värt att nämna inom den kategorin är att det inom loppet av en vecka föddes två små pojkar i min närhet :) Så NU säger jag det här; GRATTIS till Jennifer och Brages lilla Fabian, och till Cina och Pers lilla (fast såå liten var han ju inte;) Oskar!! Supermysigt är det, och jag hoppas jag får träffa de små underverken inom en snar framtid :) Underbart!!
Sen åkte jag ju då ner till ön, när jag skulle ha varit och frusit i Åre istället. Det blev en underbar helg, umgicks en hel del med familjen (delar av den iallafall :P) och hälsade även på Mormor. Kvällstid träffade jag vänner, under rätt ordnade och nyktra former för ovanlighetens skull. Alldeles perfekt, träffade vissa personer som jag inte träffat på månader, vilket gjorde att helgen inte hade kunnat vara bättre. Återvände till Övik med förnyade krafter (psykiskt iallafall) och kände ett lugn i kroppen jag inte har känt på månader.
Veckan som gick började tuuuungt då jag spenderade söndagsnatten på en fullpackad buss, men i takt med att dagarna gick blev allt bättre. Vi har jobbat med vårt projektarbete och det börjar rulla på det också så jag tror resultatet kommer bli jättebra!
I torsdags var det då dags, vi som varit lotsar inom Melodifestivalen var bjudna på mingelmiddag med hela teamet. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag fattar INTE varför jag har blivit så nervös och jumpy av mig i sådana sammanhang. Tidigare har jag aldrig haft problem med stora folkmängder såsom fester osv, men senaste året vill det inte alls. Kunde knappt äta något, förutom laxen som var alldels för god för att låta bli, och resten av tiden där stod jag mest och kallsvettades och försökte undvika att få ögonkontakt med 'viktiga' människor såsom kändisarna och cheferna, haha. Till slut lyckades jag iallafall få tillräckligt med mod så jag fick ett foto på Måns Z och Christine Meltzer, och därefter haffade vi Dolphen och slutligen fick jag ett foto med Ola. Sen gick jag hem :p Var hursom en trevlig kväll, hade ju mina klassisar och lärare där iallafall, hehe. :)
På fredagen smällde det!! Vi hade alla inblandade fått biljetter till genrepet inför deltävling 1, och det var AWESOME! Visst, det hade lugnt kunnat vara bättre låtar/bidrag med i det, men det var en rätt grym känsla att sitta precis bredvid scenen och se allting hands on :) Tänk vad mycket runt-omkring-arbete man aldrig fattat att det krävs för en sån här grej! Hur mycket kameror och folk det är inblandat, och hur mycket tid det tar att få allting på rätt. Tex har jag personligen alltid undrat över hur det funkar när artister rör sig runt ett varv på scenen och kameran följer med så bra, jag hade ingen aning om att det faktiskt är en kameraman som springer med runt artisten för att få den effekten! Fatta vad mycket övning det krävs för att det ska kunna göras utan att bilden skakar osv.. Grymt! Sen att Bert Karlsson var där och kameramannen sa när det skulle starta: Nu är Bert Karlsson här, nu kan vi börja!! Haha lixom. I vilket fall, det var hur roligt som helst, och vi fick alla våra favoriter inför lördagen :) Härligt! Riktigt kul att man fick denna chans, det hade nog aldrig hänt annars, och även om biljetterna inte var sååå jävla dyra hade jag förmodligen aldrig tänkt tanken själv om det inte var tack vare det här. Även om det 'bara' var genrep och inte det 'riktiga', så var det jävligt häftigt. Så det så!
Igår var det då lördag, vaknade relativt pigg eftersom jag gick hem direkt efter alltihop på fredagskvällen. Lamade hela dagen för tänderna började jävlas igen, halva ansiktet var uppsvullet när jag vaknade.. Blev bättre efter att ha knaprat värktabletter och ätit lite glass, självklart Ben&Jerry's Cookie Dough (!!) och efter lite påtryckningar bestämde jag mig för att följa med ett gäng ur klassen till Anna M och se riktiga deltävlingen på tv. Det ångrar jag inte! Vi satt och tjoade och skrattade och röstade på våra favoriter. Vi buade och ropade då folket på tv visade upp 'lapparna' vid FEL tidpunkt och busvisslade under Dolphs egna uppträdande :) Grymt roligt var det! När det var slut, drog vi oss ner mot centrum för att gå på krog. Dock var det fullt på både Harry's och Olles, så det fick bli 'nya' stället Lex. Det var väl sådär, gillade det bättre när det var Liquid, men det gick. Dansade och dansade, typ vid midnatt (?) drog vi oss till Olles och då slapp vi in efter en liten stunds väntan. Så helvetiskt mycket folk så det finns inte, och jag vägrar tro att det var för att Bengt Dalqvist (någon som minns honom från tv-serien Skilda Världar?) var där och djade hela natten. Själv drog jag hem vid 2, då knäna ville vika sig under mig pga värk. Det är också en grej jag inte förstår, under många års tid har jag gått ut med högklackat varje helg nästan, men idag börjar knäna skrika efter någon timme bara. Sådär så att jag helt seriöst inte kan stå rakt upp för det gör så jävla ont. Trampdynorna får man ju alltid ont i så det kan man leva med, men knäna? Jäkla skit. Var dock nöjd med kvällen och allt umgänge i vilket fall, så det var okej att gå hem först.
Efter en natt av slötittande på diverse B-filmer (efter krogen alltså) vaknade jag seeent idag. Men det är okej på söndagar ;) Käkade lite mackor och fick sedan info om kvällens middag som skulle bli på en pizzeria. Det slutade med att pizzerian var stängd, så vi hamnade på Olles istället. Anledningen till middagen är att Kalle i min klass flyttar ner hem till Sthlm redan nu, så det var lite hej-då-aktigt. Fast han kommer ju såklart tillbaka lite emellanåt, skolan är ju inte slut än :) I vilket fall var vi väl typ halva klassen, och återigen var det supertrevligt! Efter middagen traskade jag hemåt igen, och nu sitter jag här i min fåtölj och slöglor på tv.
Dessa dagar (eller snarare från förra helgen t.o.m nu) har jag varit mer social än någonsin förr, tror jag. Och så skönt det äär! ALLT känns bra, jag fick vara med familjen förra helgen och träffa min sötingar på ön, under veckan har skolarbetet gått riktigt bra, jag har fått vara med om melodifestivalen och umgåtts enormt mycket med mina klasskamrater. Vad kan bli fel? Visst, jag BORDE ha tvättat, och jag BORDE storstäda lägenheten. Men vad fan, när det finns roligare saker att göra så ska man ta chansen. Jag har varit dålig på det tidigare, men vad bra jag mår när jag verkligen gör det! Livet känns äntligen som det ska göra igen, och jag mår så bra. JAG MÅR BRA!! Fasen vad längesen det var jag kunde säga det, och verkligen mena det också :) Jag älskar livet idag! Hur det är imorgon, är en annan femma, men nu tänker jag leva för varje stund :)
Saknaden efter Morfar sitter kvar, och det kommer den att göra resten av mitt liv. Men nu kan jag leva utan att tänka på det varje sekund, och jag VET ju att han alltid velat att jag ska göra det som gör mig lycklig, som sagt är han en av dem som alltid stöttat och supportat det som gjort mig glad. Och det vet jag att han fortsätter med. Fortfarande kommer det i vågor emellanåt, tårarna hotar att komma och hjärtat värker, men numera räcker det med att jag tar ner skjortan ur skåpet (hur stört det än låter) och så andas jag in doften av honom. Ja, den är faktiskt tvättad, men doften av Morfar sitter kvar, doften av piptobak, så som det alltid doftat i deras lägenhet. Och så som han har doftat när jag kramat honom varje gång. Så även om jag inte fått krama honom på riktigt sedan Oktober, känns det bättre när jag får känna mig lite närmare honom. Sedan går den värsta sorgen över, jag kan hänga tillbaka skjortan och återgå till mitt liv. Det känns bra.
Nu blev det superlångt igen, haha. Måste börja skriva oftare så det inte händer :) Klockan närmar sig 22, ska fortsätta spendera kvällen i min fåtölj och slöglo på tv, vi har en intervju och sånt imorgon men jag och Jannika ska inte mötas förrän vid lunch eller så, så jag kan fortsätta helgen lite längre ;) Middagen börjar lägga sig litegrann, så jag funderar på att ta fram lite kex och Mustapekka-ost och mumsa för mig själv. Njuta för att allt är bra igen, tänka över mina nyvunna erfarenheter och upplevelser och planera lite framåt. Självklart ska jag försöka hinna sova lite också :) Kanske tar tag i det här med foton om ett tag, har en heeel hög från GC och förstås nya som är tagna efter det. Så imorgon eller på tisdag borde bilddagboken äntligen vara uppdaterad! Jag lovar :) Nåja, nu blir det dags för kex, tror jag ska tina lite räkor till det också, mums! Som ett litet PS kan jag tillägga att kilona jag tappade på GC garanterat är tillbaka (HAHA) men jag skyller på att jag fyller på förrådet inför visdomstandsborttagningen om två veckor, då jag inte kommer kunna äta normalt på ett tag igen ;)
Puss på er allihop, min finaste familj och mina underbara vänner/klassisar! Jag älskar er! <3
Så, under denna period av tårar och elände har det hänt en del riktigt roliga saker också, som tyvärr har förbisetts av mig pga min vilja att gräva ner mig i sorgen. Det som är mest värt att nämna inom den kategorin är att det inom loppet av en vecka föddes två små pojkar i min närhet :) Så NU säger jag det här; GRATTIS till Jennifer och Brages lilla Fabian, och till Cina och Pers lilla (fast såå liten var han ju inte;) Oskar!! Supermysigt är det, och jag hoppas jag får träffa de små underverken inom en snar framtid :) Underbart!!
Sen åkte jag ju då ner till ön, när jag skulle ha varit och frusit i Åre istället. Det blev en underbar helg, umgicks en hel del med familjen (delar av den iallafall :P) och hälsade även på Mormor. Kvällstid träffade jag vänner, under rätt ordnade och nyktra former för ovanlighetens skull. Alldeles perfekt, träffade vissa personer som jag inte träffat på månader, vilket gjorde att helgen inte hade kunnat vara bättre. Återvände till Övik med förnyade krafter (psykiskt iallafall) och kände ett lugn i kroppen jag inte har känt på månader.
Veckan som gick började tuuuungt då jag spenderade söndagsnatten på en fullpackad buss, men i takt med att dagarna gick blev allt bättre. Vi har jobbat med vårt projektarbete och det börjar rulla på det också så jag tror resultatet kommer bli jättebra!
I torsdags var det då dags, vi som varit lotsar inom Melodifestivalen var bjudna på mingelmiddag med hela teamet. Jag har sagt det förut och jag säger det igen, jag fattar INTE varför jag har blivit så nervös och jumpy av mig i sådana sammanhang. Tidigare har jag aldrig haft problem med stora folkmängder såsom fester osv, men senaste året vill det inte alls. Kunde knappt äta något, förutom laxen som var alldels för god för att låta bli, och resten av tiden där stod jag mest och kallsvettades och försökte undvika att få ögonkontakt med 'viktiga' människor såsom kändisarna och cheferna, haha. Till slut lyckades jag iallafall få tillräckligt med mod så jag fick ett foto på Måns Z och Christine Meltzer, och därefter haffade vi Dolphen och slutligen fick jag ett foto med Ola. Sen gick jag hem :p Var hursom en trevlig kväll, hade ju mina klassisar och lärare där iallafall, hehe. :)
På fredagen smällde det!! Vi hade alla inblandade fått biljetter till genrepet inför deltävling 1, och det var AWESOME! Visst, det hade lugnt kunnat vara bättre låtar/bidrag med i det, men det var en rätt grym känsla att sitta precis bredvid scenen och se allting hands on :) Tänk vad mycket runt-omkring-arbete man aldrig fattat att det krävs för en sån här grej! Hur mycket kameror och folk det är inblandat, och hur mycket tid det tar att få allting på rätt. Tex har jag personligen alltid undrat över hur det funkar när artister rör sig runt ett varv på scenen och kameran följer med så bra, jag hade ingen aning om att det faktiskt är en kameraman som springer med runt artisten för att få den effekten! Fatta vad mycket övning det krävs för att det ska kunna göras utan att bilden skakar osv.. Grymt! Sen att Bert Karlsson var där och kameramannen sa när det skulle starta: Nu är Bert Karlsson här, nu kan vi börja!! Haha lixom. I vilket fall, det var hur roligt som helst, och vi fick alla våra favoriter inför lördagen :) Härligt! Riktigt kul att man fick denna chans, det hade nog aldrig hänt annars, och även om biljetterna inte var sååå jävla dyra hade jag förmodligen aldrig tänkt tanken själv om det inte var tack vare det här. Även om det 'bara' var genrep och inte det 'riktiga', så var det jävligt häftigt. Så det så!
Igår var det då lördag, vaknade relativt pigg eftersom jag gick hem direkt efter alltihop på fredagskvällen. Lamade hela dagen för tänderna började jävlas igen, halva ansiktet var uppsvullet när jag vaknade.. Blev bättre efter att ha knaprat värktabletter och ätit lite glass, självklart Ben&Jerry's Cookie Dough (!!) och efter lite påtryckningar bestämde jag mig för att följa med ett gäng ur klassen till Anna M och se riktiga deltävlingen på tv. Det ångrar jag inte! Vi satt och tjoade och skrattade och röstade på våra favoriter. Vi buade och ropade då folket på tv visade upp 'lapparna' vid FEL tidpunkt och busvisslade under Dolphs egna uppträdande :) Grymt roligt var det! När det var slut, drog vi oss ner mot centrum för att gå på krog. Dock var det fullt på både Harry's och Olles, så det fick bli 'nya' stället Lex. Det var väl sådär, gillade det bättre när det var Liquid, men det gick. Dansade och dansade, typ vid midnatt (?) drog vi oss till Olles och då slapp vi in efter en liten stunds väntan. Så helvetiskt mycket folk så det finns inte, och jag vägrar tro att det var för att Bengt Dalqvist (någon som minns honom från tv-serien Skilda Världar?) var där och djade hela natten. Själv drog jag hem vid 2, då knäna ville vika sig under mig pga värk. Det är också en grej jag inte förstår, under många års tid har jag gått ut med högklackat varje helg nästan, men idag börjar knäna skrika efter någon timme bara. Sådär så att jag helt seriöst inte kan stå rakt upp för det gör så jävla ont. Trampdynorna får man ju alltid ont i så det kan man leva med, men knäna? Jäkla skit. Var dock nöjd med kvällen och allt umgänge i vilket fall, så det var okej att gå hem först.
Efter en natt av slötittande på diverse B-filmer (efter krogen alltså) vaknade jag seeent idag. Men det är okej på söndagar ;) Käkade lite mackor och fick sedan info om kvällens middag som skulle bli på en pizzeria. Det slutade med att pizzerian var stängd, så vi hamnade på Olles istället. Anledningen till middagen är att Kalle i min klass flyttar ner hem till Sthlm redan nu, så det var lite hej-då-aktigt. Fast han kommer ju såklart tillbaka lite emellanåt, skolan är ju inte slut än :) I vilket fall var vi väl typ halva klassen, och återigen var det supertrevligt! Efter middagen traskade jag hemåt igen, och nu sitter jag här i min fåtölj och slöglor på tv.
Dessa dagar (eller snarare från förra helgen t.o.m nu) har jag varit mer social än någonsin förr, tror jag. Och så skönt det äär! ALLT känns bra, jag fick vara med familjen förra helgen och träffa min sötingar på ön, under veckan har skolarbetet gått riktigt bra, jag har fått vara med om melodifestivalen och umgåtts enormt mycket med mina klasskamrater. Vad kan bli fel? Visst, jag BORDE ha tvättat, och jag BORDE storstäda lägenheten. Men vad fan, när det finns roligare saker att göra så ska man ta chansen. Jag har varit dålig på det tidigare, men vad bra jag mår när jag verkligen gör det! Livet känns äntligen som det ska göra igen, och jag mår så bra. JAG MÅR BRA!! Fasen vad längesen det var jag kunde säga det, och verkligen mena det också :) Jag älskar livet idag! Hur det är imorgon, är en annan femma, men nu tänker jag leva för varje stund :)
Saknaden efter Morfar sitter kvar, och det kommer den att göra resten av mitt liv. Men nu kan jag leva utan att tänka på det varje sekund, och jag VET ju att han alltid velat att jag ska göra det som gör mig lycklig, som sagt är han en av dem som alltid stöttat och supportat det som gjort mig glad. Och det vet jag att han fortsätter med. Fortfarande kommer det i vågor emellanåt, tårarna hotar att komma och hjärtat värker, men numera räcker det med att jag tar ner skjortan ur skåpet (hur stört det än låter) och så andas jag in doften av honom. Ja, den är faktiskt tvättad, men doften av Morfar sitter kvar, doften av piptobak, så som det alltid doftat i deras lägenhet. Och så som han har doftat när jag kramat honom varje gång. Så även om jag inte fått krama honom på riktigt sedan Oktober, känns det bättre när jag får känna mig lite närmare honom. Sedan går den värsta sorgen över, jag kan hänga tillbaka skjortan och återgå till mitt liv. Det känns bra.
Nu blev det superlångt igen, haha. Måste börja skriva oftare så det inte händer :) Klockan närmar sig 22, ska fortsätta spendera kvällen i min fåtölj och slöglo på tv, vi har en intervju och sånt imorgon men jag och Jannika ska inte mötas förrän vid lunch eller så, så jag kan fortsätta helgen lite längre ;) Middagen börjar lägga sig litegrann, så jag funderar på att ta fram lite kex och Mustapekka-ost och mumsa för mig själv. Njuta för att allt är bra igen, tänka över mina nyvunna erfarenheter och upplevelser och planera lite framåt. Självklart ska jag försöka hinna sova lite också :) Kanske tar tag i det här med foton om ett tag, har en heeel hög från GC och förstås nya som är tagna efter det. Så imorgon eller på tisdag borde bilddagboken äntligen vara uppdaterad! Jag lovar :) Nåja, nu blir det dags för kex, tror jag ska tina lite räkor till det också, mums! Som ett litet PS kan jag tillägga att kilona jag tappade på GC garanterat är tillbaka (HAHA) men jag skyller på att jag fyller på förrådet inför visdomstandsborttagningen om två veckor, då jag inte kommer kunna äta normalt på ett tag igen ;)
Puss på er allihop, min finaste familj och mina underbara vänner/klassisar! Jag älskar er! <3
Bad boys are always on my mind
Ja, alltså jag har lovat lite uppdatering, men det kommer nog imorgon. Eller i helgen, för imorgon ska jag nämligen på middag med melodifestivalsgänget!! Tror det kan bli skitkul, har lovat mamma att ta foton på t.ex. Måns Zelmerlöw och Ola, hahaha.. Anyway.
Jag har många gånger fått frågan VARFÖR jag studerar det jag gör, och varför jag så gärna vill jobba på ett hostel/öppna eget hostel i framtiden.. Nu ska jag visa er anledningen. Kikade igenom min resedagbok från första året i USA häromkvällen, och hittade sista inlägget jag skrivit, det som kom till när jag varit på min minisemester i San Diego ensam. Jag tänker klistra in hela alltihop här, utan censureringar, så kanske ni efteråt förstår min kärlek till hostels. Fasen vad jag längtar tillbaka till det livet!! Och så kan jag ju tillägga att detta var 2007, alltså var jag 19, anser att jag 'mognat' liiite sen dess iallafall, haha...
San Diego, 14-17 juni 2007
---------
Torsdagsmorgonen kom snabbt, alarmet ringde 7.40, sa jag var vaken innan Ruth och barnen. Lag och slappade och pratade med folk pa msn tills Ruth och barnen akt ivag, da intog jag badrummet och fixade benen och gjorde mig klar att aka ivag. Ruth skulle namligen bara kora barnen till skolan, sedan hamta mig och kora mig till Sea-Tac innan hon maste pa jobb. Jag hade vaskan packad och allting klart, sa nar Ruth kom tillbaka vid 9, sa var jag redo att slanga vaskan i bilen och aka ivag. Da gav hon mig en plastpase och sa att de egentligen hade tankt gora det mer formellt, men att de ville att jag skulle fa min hejda-present innan jag akte till San Diego. Jasa tyckte jag, snallt att de kopt en present at mig, men grejen ar att det inte var vad som helst, det var den rosa kameran jag har velat ha i manader!! Jag blev helt chockad och samtidigt overlycklig, jag har sparat pengar och raknat hur mycket jag skulle kunna anvanda i SD och fortfarande ha rad med kameran nar jag kom tillbaka, och da kopte de den at mig! Jag gav henne en bamsekram (trots att hon inte gillar det, haha) och tackade henne sakert tusen ganger pa vag till flygplatsen. Helt underbart, jag fick kameran :D
Pa flygplatsen hade jag nagra timmar att sla ihjal, spenderade dem genom att lalla runt i de sma butikerna och kaka frukost/lunch pa Burger King. Flyget gick valdigt smidigt, lyssnade pa musik, laste och sov aven en liten del av de tva och en halv timmarna det tog ner till San Diego. Val av planet ringde jag det hostel jag skulle bo pa, eftersom de erbjuder gratis skjuts fran flygplatsen. Fick anvisningar om vart jag skulle ga for att hitta 'ratt' shuttle, och efter samtalet borjade vara vaskor droppa ner i karusellen. Och otroligt nog, min vaska var den tredje som kom! Vanligtvis kommer mina vaskor alltid sist, sa det var trevligt att inte behova vanta i hundra ar for ovanlighetens skull :) Lallade ut till min shuttle och akte till Ocean Beach och mitt hostel.
Nar jag checkat in och traffat de tva tjejer jag skulle dela rum med, bestamde jag mig for att ga en runda runt beachen och kvarteret och bara glo lite. Var forbannats trott sa efter nagon timme gav jag upp och bosatte mig i rummet igen, hamnade pa oversta slafen som vanligt. Sangen var dock battre an den bunkbed jag sov i pa Hawaii. Lag och laste halva kvallen, mina rumskompisar kom och tyckte att jag skulle joina partyt ute pa bakgarden, men jag kande mig valdigt asocial och tackade nej. De hette for ovrigt bada Claire, och kommer fran Irland, det ar darifran de flesta gasterna kom ifran.. Vid 11 forsokte jag sova, men lag vaken till 4 for det var ett jakla liv ute pa baksidan av byggnaden. Till slut fick jag dock lite somn i varmen.
Jag hade bestamt redan innan jag kom att jag INTE tankte stiga upp tidigt pa morgnarna, sa min fredagsmorgon borjade med telefonalarmet halv 11. Lag dock kvar och drog mig till 11, sedan lyckades jag fa pa mig bikinin och en jakla massa sunscreen. De andra tjejerna hade stuckit for langesen, men jag ville vara ensam sa jag var glad. Pa dagens schema stod det inte mycket, det enda jag planerade att gora var att ligga pa beachen och sola, sa jag packade ihop handduk, vattenflaska, ipod och min bok i en plastpase, och vandrade de 200 metrarna till stranden. Den ar for ovrigt uppdelad i tre olika delar, langst bort ar the Dog Beach, vilket innebar att hundar for springa losa dar och harja fritt, sedan kommer simstranden dar emellan, och narmast var surfstranden, och det var dar jag bosatte mig. Det fanns otroligt manga heta surfdudes dar, sa det var bara att gora sig hemmastadd pa handduken och glo :P Orkade tva timmar, efter det klarade jag inte varmen langre. Det var sa fruktansvart hett, men det var ju en borjan pa en ordentlig solbranna iaf! Sa jag packade ihop grejerna igen och begav mig tillbaka till hostelet for att ta en valbehovlig dusch. Efter det gick jag pa shoppingrunda, men det blev bara en ny top, och efter det kakade jag middag och sedan var jag trott igen och bosatte mig aterigen i sangen. Samma oljud aven denna kvall, men jag slocknade vid halv 11 i vilket fall.
Nu lar ni tycka att fy fan vad trakig semester, nar jag bara latar mig, MEN kara vanner, detta ar skalet till att jag akte overhuvudtaget, jag ville ha en paus. Hade planerat att forsoka halla mig for mig sjalv hela tiden under dagarna och inte sociala sa mycket med andra manniskor eftersom jag verkligen ville vara ensam. Detta hade gatt om det inte vore for Janie.
Lordagen borjade aterigen halv 11, samma plan som pa fredagen, vilket innebar beachen. Lyckades ligga kvar tre timmar denna gang, och var mattligt nojd med min egen spegelbild da jag kom ur duschen och sag att jag faktiskt blivit brun! Ja, jag, som aldrig haft en 'riktig' solbranna nagonsin, har faktiskt lite borjan pa pepparkaka :D Nar jag fatt pa mig rena klader efter duschen kom en ny tjej in i rummet, hon hette Janie och ar fran Australien. Hon har rest jattemycket och vi pratade ett bra tag innan hon lyckades slita sig for att ta en dusch, hon hade namligen suttit pa en buss i 10 timmar sa.. Jag hade tankt stanna pa rummet en stund och lasa innan jag skulle orka tanka pa middag, men Janie hade andra planer och sa fort hon var pakladd och fardig sa slapade hon med mig till butiken runt hornet.
Jag forsokte val lite halvt lamt forklara att jag hade planerat att ha ensamsemester och bara slappa, men det vagrade hon ga med pa for nu skulle vi festa! Hon ar 22 sa hon kunde ju kopa ol, till skillnad fran en viss liten bebis som alltid ar yngst, haha.. Sa det blev ett 6pack, vi skulle testa nagot nytt, ett ol med smak av hallon, sa nar vi inhandlat det gick vi tillbaka till vart hostel och traskade direkt ut till baksidan. Dar satt det redan nagra killar och drack ol, sa vi joinade dem direkt. Oppnade min forsta ol kvart i 6, haha, kandes lite tidigt att borja dricka ol innan vi ens funderat pa middag :P Men det var trevligt. Smakade dock bara vanligt ol, sa vi blev lite besvikna. Grabbarna bredvid satt mest och pratade olika sporter, vaaldigt intressant haha, men en av dem kom och satte sig med oss och presenterade sig som Joe. Han ar skitrolig, typ 28 men beter sig som en 16aring haha! Vi hade det riktigt trevligt, och efter en timme borjade 'partytaltet' fyllas upp med folk. Drack mina ol langsamt eftersom jag knappt druckit under det gangna aret, och jag ville garna vara vaken till 9 iallafall :P
Vid halv 9 borjade jag dock bli lite groggy, vid det laget borjade a andra sidan alla bli lite berusade, sa vi bestamde att vi behovde mat. Joe och nagra andra grabbar drog ivag till matbutiken for att kopa lite grejer sa de kunde laga mat. En av killarna som jobbade pa vart hostel, Tennessee, ar tydligen en sjujakla kock sa han skulle svanga ihop lite chicken fajitas at oss allihop. Nar de kom tillbaka sa kom de och satte sig med oss, sa vid vart bord var det jag, Janie och fem snubbar. Janie snackade med hostelmanagern (som borjade bli nagot vimsig) och jag snackade med Joe och Tennessee. Och ja, han kallas sjalvklart bara sa, for det ar dar han kommer ifran, och ingen visste hans riktiga namn. Ganska het kille, otroligt valtranad, brunbrand och ja, han var rent ut sagt javligt snygg. Som jag sagt forut sa har jag lite hallit mig ifran det dar med allt vad killar heter har, men nar man druckit en hel del ol sa blir det plotsligt valdigt intressant!
Anyway, tog ungefar en timme innan maten var klar, mest eftersom Tennessee vagrade slita sig fran vart bord for att ga till koket och laga maten. Joe holl pa fanade sig och vi skamtade massa och sa kom vi in pa sjuka samtalsamnen och jag klackte ur mig att jag inte skulle dricka sa mycket eftersom jag da mojligtvis skulle stalla mig pa bordet att strippa (fa inte hjartattack nu, det var allt ett internt skamt som bara jag och grabbarna fattar) och Joe borjade sjalvklart ge mig nagra av hans ol for att fa mig pa fyllan. Blev mycket skratt och nar vi antligen fick vara fajitas sa insag vi att det var vart vantan. Fy fan vad gott det var! Det gav ju forstas Tennessee varldens egokick och han borjade flirta med mig och ett tag dar blev jag nastan radd att han skulle slanga upp mig over hans axel och bara mig till hans lagenhet, for han ar en san person som helt klart skulle kunna fa for sig nagot sadant.
Saved by the bell blev jag dock, for plotsligt var klockan halv 12 och da 'stanger' de baksidan for att grannarna inte ska klaga sa mycket, sa vi fick packa ihop oss och fundera ut nanting annat att gora. Janie och jag gick till butiken igen eftersom vi fick slut pa ol och kande att vi behovde nagot starkare, sa nar vi kom tillbaka igen hade hon en flaska whiskey och jag en flaska bacardi razz, det var sma 200ml flaskor sa vi tankte att det nog racker bra med en flaska var. Resten av ganget hade redan kommit pa en plan vid det laget, och det var att vi alla skulle forflytta oss ner till beachen och bosatta oss vid en av de alla bonfires som de har pa stranden pa natterna. Alla blandade till sina diverse alkoholhaltiga drycker i vanliga laskflaskor, eftersom poliserna inte ar nadiga om de tar dig med sprit pa stranden nattetid. Sjalv hade jag en tom halvliters colaflaska i mitt rum sa jag hallde over bacardin i den och Tennessee hade cola som vi fyllde upp resten av flaskan med, sa det sag ju atminstone ut som vanlig lask.
Sa lallade vi da ner till stranden, och under de tre minuter det tar att ga ner dit hade bade jag och Janie hunnit dricka halften av innehallet i vara flaskor. Borjade bli lite lagom lulligt, men det var jatteskont och vi gick barfota i vattenbrynet for vagorna var sa sma och vattnet varmt. Av nagon anledning slutade det sig dock sa att jag och Tennessee hamnade nagra meter bakom resten av ganget, sa vi gick och pratade for oss sjalva. Eller mja, sluddrade ar val en battre benamning.. Nar vi foljt efter ganget langs halva stranden, bestamde de sig antligen for att DETTA var brasan vi skulle sitta vid, hade namligen redan passerat 5 stycken.. Sa dar blev vi. Flaskan min vart tom valdigt snabbt, vilket innebar att diskussionen med Tennessee blev roligare, haha. Han hade ju druckit en hel del sjalv, sa det var ganska kul. Han lyckades t.o.m avsloja sitt egentliga namn, Michael, och nar han insag det blev han sur och jag maste lova att inte beratta det till nagon av de andra som bodde pa samma hostel. Varfor vet jag inte, men alla respekterar honom for han ar den stora och farliga snubben med rakad skalle som jobbar ute pa bakgarden hela dagarna med bar overkropp. Inte for att jag tyckte han var sa farlig..
Efter nagra timmar av skitsnack runt brasan, kom snutarna, sa vi beslot valdigt hastigt att avlagsna oss. Vi gick upp fran stranden och hamnade i ett litet gulligt bostadsomrade, men vi insag att folk nog skulle klaga over att vi (var typ 12 stycken) var utanfor och harjade mitt i natten. Sa vi borjade sakta forflytta oss tillbaka till hostelet, och nagonstans pa vagen hittade jag hopprutor malade pa trottoaren. Ni vet, sana dar man ritade med kritor nar man var yngre, och sa skulle man kasta en beanbag i rutorna och hoppa over dem osv. Pa fyllan som jag var, sa tyckte ju jag att det var varldens roligaste grej, gav vaskan och trojan till Tennessee och kastade mitt tuggummipaket i forsta rutan. Alla andra stod omkring mig och bara stirrade, jag tankte att jahapp, nu blir man ansedd som sinnesjuk. Men vet ni vad? Nar jag hoppat igenom det en gang, sa ville alla andra ocksa gora det! Sa dar var vi, 3AM, alla pa fyllan och hoppade omkring!! Hahaha, maste ha varit en skon syn alltsa, speciellt med tanke pa att halva ganget var over 25 :P Men fan vad kul det var. Jag kande mig som ett litet barn, var totalt overfortjust, haha.
Efter att vi alla trottat ut oss sjalva med hoppandet, fortsatte vi vandringen mot hostelet. An nagon anledning hamnade jag aterigen pa efterkalken med Michael, forlat, Tennessee, och vi kom fram en halvtimme efter de andra kommit till trappan. Sa da blev vi sittandes dar hela ganget, irlandarna slot upp och vi skrattade och rokte och hade det valdigt mysigt. Hann aven med en till svang till beachen, dar jag blev uppraggad av en 22arig irlandare som insisterade pa att jag skulle komma over till hans rum nar vi kom tillbaka. Da blev jag trott och lamnade ligan pa beachen for att forsoka fa lite somn, men jag fastnade pa trappan en stund for dar satt Tennessee och Joe med nagra andra snubbar. Kom inte i sang forran solen borjade ga upp. De andra hade fortfarande inte kommit fran beachen.
Idag var det da sondag, och jag vaknade mattligt illamaende. De irlandska tjejerna packade ihop och akte vidare pa nya aventyr vid 10tiden, Janie sag jag inte till alls. Nar jag antligen lyckas slapa mig i duschen och borsta tanderna kande jag mig lite som en manniska igen. Det enda jag hade bestamt att jag skulle gora, var att ga ut pa den langa piren de har nere vid beachen, sa jag geggade pa sunscreen igen och tog en timmes promenad. Gick hela vagen ut pa piren, tog ett gang bilder och bara strosade runt for mig sjalv. Nar jag kom tillbaka till hostelet satt Joe, Tennesse och ett gang andra killar pa trappan och rokte. Sa jag joinade dem och snackade skit ett bra tag. Tennessee drog ivag med Kyle for att surfa, och jag kan ju saga att om han var het forut, sa var han brannhet da de kom tillbaka iforda endast surfshorts och surfbradan under ena armen. Gosh..
Na, jag och Joe hade varldens diskussioner dar pa trappan, och nar jag kikade pa bilderna jag tagit fran piren sa tyckte han att jag dissat honom for att jag inte bett om att fa ta en bild pa honom, sa jag tog ett foto och han blev genast glad igen :) Vi hade jatteroligt, och eftersom jag fortfarande hade nagra timmar innan jag skulle bli hamtad for att aka till flygplatsen, bestamde vi oss for att ta en promenad tillsammans ut pa piren. Halvvags ut sag jag en sal simma precis under oss, och borjade hoppa upp och ner som en liten unge som just fatt sin onskejulklapp, och det tyckte sjalvklart Joe att var hysteriskt roligt. Langst ute pa piren hittade vi aven en pelikan, och jag blev lika vild och galen igen, jag har faktiskt aldrig sett en riktig pelikan forut, okej? Vi har ju for fan bara svanar hemma.. Sa vi skrattade och flummade pa, och efter ett tag drog vi oss tillbaka till grabbarna pa trappan igen.
Halv 3 kom min shuttle och det var dags att saga hej da. Var lite trakigt, trivdes sa himla bra med ganget, men men. Joe krafsade ner sin emailadress pa en visitkort och tvingade mig att lova att maila honom sa vi kan halla kontakt, ifall han nansin bestammer sig for att aka till Finland :) Av Tennessee fick jag en bamsekram och de sista ord jag horde var 'take care luv, hope to see ya again, babe' och de orden kom fran en snubbe jag inte minns namnet pa, men han var fran England och var supertrevlig han med. Det tog ungefar 15 minuter till flygplatsen och sedan fick jag vanta en timme pa mitt flyg. Sov halva vagen hem, sa jag var lite smapomsig nar jag klev ur planet i Seattle. Efter en jakla lang vantan pa resvaskan blev jag upphamtad av Ruth och tva barn som var overlyckliga over att jag var hemma igen :) Nu har jag spenderat tva timmar at att gora sa lite som mojligt, slangde ur allting ur resvaskan, men orkade inte fixa med det sa det far ligga pa golvet tills imorgon. Ska for ovrigt sova till tva eller sa imorgon, och sedan tvatta alla klader sa jag kan paborja packningen av min andra resvaska..
Pa torsdag borjar min hemresa, diskuterade det lite med Ruth och sa, barnen hade tydligen gratit haromdagen nar hon pratat med dem om att jag aker den har veckan.. Kanns sa jakla trist alltsa, och hon sager lite nu och da att ja, det ar ju faktiskt inte for sent att andra mig och stanna. Eller komma tillbaka i host med ett workvisa.. Naja.
Hem aker jag iallafall, och jag kommer med sista eckerofarjan pa fredag, sa jag ar i Berghamn 23.00 ifall nagon ar intresserad av att veta det. Vill ni ses i helgen, speak up, for annars tanker jag bosatta mig hos mormor och morfar. Ann, vi ska sola pa nabben nasta vecka, bara sa du vet, du far skicka ett mail/gb med hur du kommer jobba.
Love ya all, nu maste jag sova lite. Fan, det tar verkligen pa att ha semester.. <3 ---------
Detta var det. Självklart väcktes min kärlek för hostels redan på Hawaii första gången, men efter detta hade jag bestämt mig för vad jag vill göra med mitt liv. Sorry att det var så långt, hade problem att hålla mina inlägg korta redan på den tiden :p Så, nu ska jag sova. Ny dag imorgon! Puss <3
Jag har många gånger fått frågan VARFÖR jag studerar det jag gör, och varför jag så gärna vill jobba på ett hostel/öppna eget hostel i framtiden.. Nu ska jag visa er anledningen. Kikade igenom min resedagbok från första året i USA häromkvällen, och hittade sista inlägget jag skrivit, det som kom till när jag varit på min minisemester i San Diego ensam. Jag tänker klistra in hela alltihop här, utan censureringar, så kanske ni efteråt förstår min kärlek till hostels. Fasen vad jag längtar tillbaka till det livet!! Och så kan jag ju tillägga att detta var 2007, alltså var jag 19, anser att jag 'mognat' liiite sen dess iallafall, haha...
San Diego, 14-17 juni 2007
---------
Torsdagsmorgonen kom snabbt, alarmet ringde 7.40, sa jag var vaken innan Ruth och barnen. Lag och slappade och pratade med folk pa msn tills Ruth och barnen akt ivag, da intog jag badrummet och fixade benen och gjorde mig klar att aka ivag. Ruth skulle namligen bara kora barnen till skolan, sedan hamta mig och kora mig till Sea-Tac innan hon maste pa jobb. Jag hade vaskan packad och allting klart, sa nar Ruth kom tillbaka vid 9, sa var jag redo att slanga vaskan i bilen och aka ivag. Da gav hon mig en plastpase och sa att de egentligen hade tankt gora det mer formellt, men att de ville att jag skulle fa min hejda-present innan jag akte till San Diego. Jasa tyckte jag, snallt att de kopt en present at mig, men grejen ar att det inte var vad som helst, det var den rosa kameran jag har velat ha i manader!! Jag blev helt chockad och samtidigt overlycklig, jag har sparat pengar och raknat hur mycket jag skulle kunna anvanda i SD och fortfarande ha rad med kameran nar jag kom tillbaka, och da kopte de den at mig! Jag gav henne en bamsekram (trots att hon inte gillar det, haha) och tackade henne sakert tusen ganger pa vag till flygplatsen. Helt underbart, jag fick kameran :D
Pa flygplatsen hade jag nagra timmar att sla ihjal, spenderade dem genom att lalla runt i de sma butikerna och kaka frukost/lunch pa Burger King. Flyget gick valdigt smidigt, lyssnade pa musik, laste och sov aven en liten del av de tva och en halv timmarna det tog ner till San Diego. Val av planet ringde jag det hostel jag skulle bo pa, eftersom de erbjuder gratis skjuts fran flygplatsen. Fick anvisningar om vart jag skulle ga for att hitta 'ratt' shuttle, och efter samtalet borjade vara vaskor droppa ner i karusellen. Och otroligt nog, min vaska var den tredje som kom! Vanligtvis kommer mina vaskor alltid sist, sa det var trevligt att inte behova vanta i hundra ar for ovanlighetens skull :) Lallade ut till min shuttle och akte till Ocean Beach och mitt hostel.
Nar jag checkat in och traffat de tva tjejer jag skulle dela rum med, bestamde jag mig for att ga en runda runt beachen och kvarteret och bara glo lite. Var forbannats trott sa efter nagon timme gav jag upp och bosatte mig i rummet igen, hamnade pa oversta slafen som vanligt. Sangen var dock battre an den bunkbed jag sov i pa Hawaii. Lag och laste halva kvallen, mina rumskompisar kom och tyckte att jag skulle joina partyt ute pa bakgarden, men jag kande mig valdigt asocial och tackade nej. De hette for ovrigt bada Claire, och kommer fran Irland, det ar darifran de flesta gasterna kom ifran.. Vid 11 forsokte jag sova, men lag vaken till 4 for det var ett jakla liv ute pa baksidan av byggnaden. Till slut fick jag dock lite somn i varmen.
Jag hade bestamt redan innan jag kom att jag INTE tankte stiga upp tidigt pa morgnarna, sa min fredagsmorgon borjade med telefonalarmet halv 11. Lag dock kvar och drog mig till 11, sedan lyckades jag fa pa mig bikinin och en jakla massa sunscreen. De andra tjejerna hade stuckit for langesen, men jag ville vara ensam sa jag var glad. Pa dagens schema stod det inte mycket, det enda jag planerade att gora var att ligga pa beachen och sola, sa jag packade ihop handduk, vattenflaska, ipod och min bok i en plastpase, och vandrade de 200 metrarna till stranden. Den ar for ovrigt uppdelad i tre olika delar, langst bort ar the Dog Beach, vilket innebar att hundar for springa losa dar och harja fritt, sedan kommer simstranden dar emellan, och narmast var surfstranden, och det var dar jag bosatte mig. Det fanns otroligt manga heta surfdudes dar, sa det var bara att gora sig hemmastadd pa handduken och glo :P Orkade tva timmar, efter det klarade jag inte varmen langre. Det var sa fruktansvart hett, men det var ju en borjan pa en ordentlig solbranna iaf! Sa jag packade ihop grejerna igen och begav mig tillbaka till hostelet for att ta en valbehovlig dusch. Efter det gick jag pa shoppingrunda, men det blev bara en ny top, och efter det kakade jag middag och sedan var jag trott igen och bosatte mig aterigen i sangen. Samma oljud aven denna kvall, men jag slocknade vid halv 11 i vilket fall.
Nu lar ni tycka att fy fan vad trakig semester, nar jag bara latar mig, MEN kara vanner, detta ar skalet till att jag akte overhuvudtaget, jag ville ha en paus. Hade planerat att forsoka halla mig for mig sjalv hela tiden under dagarna och inte sociala sa mycket med andra manniskor eftersom jag verkligen ville vara ensam. Detta hade gatt om det inte vore for Janie.
Lordagen borjade aterigen halv 11, samma plan som pa fredagen, vilket innebar beachen. Lyckades ligga kvar tre timmar denna gang, och var mattligt nojd med min egen spegelbild da jag kom ur duschen och sag att jag faktiskt blivit brun! Ja, jag, som aldrig haft en 'riktig' solbranna nagonsin, har faktiskt lite borjan pa pepparkaka :D Nar jag fatt pa mig rena klader efter duschen kom en ny tjej in i rummet, hon hette Janie och ar fran Australien. Hon har rest jattemycket och vi pratade ett bra tag innan hon lyckades slita sig for att ta en dusch, hon hade namligen suttit pa en buss i 10 timmar sa.. Jag hade tankt stanna pa rummet en stund och lasa innan jag skulle orka tanka pa middag, men Janie hade andra planer och sa fort hon var pakladd och fardig sa slapade hon med mig till butiken runt hornet.
Jag forsokte val lite halvt lamt forklara att jag hade planerat att ha ensamsemester och bara slappa, men det vagrade hon ga med pa for nu skulle vi festa! Hon ar 22 sa hon kunde ju kopa ol, till skillnad fran en viss liten bebis som alltid ar yngst, haha.. Sa det blev ett 6pack, vi skulle testa nagot nytt, ett ol med smak av hallon, sa nar vi inhandlat det gick vi tillbaka till vart hostel och traskade direkt ut till baksidan. Dar satt det redan nagra killar och drack ol, sa vi joinade dem direkt. Oppnade min forsta ol kvart i 6, haha, kandes lite tidigt att borja dricka ol innan vi ens funderat pa middag :P Men det var trevligt. Smakade dock bara vanligt ol, sa vi blev lite besvikna. Grabbarna bredvid satt mest och pratade olika sporter, vaaldigt intressant haha, men en av dem kom och satte sig med oss och presenterade sig som Joe. Han ar skitrolig, typ 28 men beter sig som en 16aring haha! Vi hade det riktigt trevligt, och efter en timme borjade 'partytaltet' fyllas upp med folk. Drack mina ol langsamt eftersom jag knappt druckit under det gangna aret, och jag ville garna vara vaken till 9 iallafall :P
Vid halv 9 borjade jag dock bli lite groggy, vid det laget borjade a andra sidan alla bli lite berusade, sa vi bestamde att vi behovde mat. Joe och nagra andra grabbar drog ivag till matbutiken for att kopa lite grejer sa de kunde laga mat. En av killarna som jobbade pa vart hostel, Tennessee, ar tydligen en sjujakla kock sa han skulle svanga ihop lite chicken fajitas at oss allihop. Nar de kom tillbaka sa kom de och satte sig med oss, sa vid vart bord var det jag, Janie och fem snubbar. Janie snackade med hostelmanagern (som borjade bli nagot vimsig) och jag snackade med Joe och Tennessee. Och ja, han kallas sjalvklart bara sa, for det ar dar han kommer ifran, och ingen visste hans riktiga namn. Ganska het kille, otroligt valtranad, brunbrand och ja, han var rent ut sagt javligt snygg. Som jag sagt forut sa har jag lite hallit mig ifran det dar med allt vad killar heter har, men nar man druckit en hel del ol sa blir det plotsligt valdigt intressant!
Anyway, tog ungefar en timme innan maten var klar, mest eftersom Tennessee vagrade slita sig fran vart bord for att ga till koket och laga maten. Joe holl pa fanade sig och vi skamtade massa och sa kom vi in pa sjuka samtalsamnen och jag klackte ur mig att jag inte skulle dricka sa mycket eftersom jag da mojligtvis skulle stalla mig pa bordet att strippa (fa inte hjartattack nu, det var allt ett internt skamt som bara jag och grabbarna fattar) och Joe borjade sjalvklart ge mig nagra av hans ol for att fa mig pa fyllan. Blev mycket skratt och nar vi antligen fick vara fajitas sa insag vi att det var vart vantan. Fy fan vad gott det var! Det gav ju forstas Tennessee varldens egokick och han borjade flirta med mig och ett tag dar blev jag nastan radd att han skulle slanga upp mig over hans axel och bara mig till hans lagenhet, for han ar en san person som helt klart skulle kunna fa for sig nagot sadant.
Saved by the bell blev jag dock, for plotsligt var klockan halv 12 och da 'stanger' de baksidan for att grannarna inte ska klaga sa mycket, sa vi fick packa ihop oss och fundera ut nanting annat att gora. Janie och jag gick till butiken igen eftersom vi fick slut pa ol och kande att vi behovde nagot starkare, sa nar vi kom tillbaka igen hade hon en flaska whiskey och jag en flaska bacardi razz, det var sma 200ml flaskor sa vi tankte att det nog racker bra med en flaska var. Resten av ganget hade redan kommit pa en plan vid det laget, och det var att vi alla skulle forflytta oss ner till beachen och bosatta oss vid en av de alla bonfires som de har pa stranden pa natterna. Alla blandade till sina diverse alkoholhaltiga drycker i vanliga laskflaskor, eftersom poliserna inte ar nadiga om de tar dig med sprit pa stranden nattetid. Sjalv hade jag en tom halvliters colaflaska i mitt rum sa jag hallde over bacardin i den och Tennessee hade cola som vi fyllde upp resten av flaskan med, sa det sag ju atminstone ut som vanlig lask.
Sa lallade vi da ner till stranden, och under de tre minuter det tar att ga ner dit hade bade jag och Janie hunnit dricka halften av innehallet i vara flaskor. Borjade bli lite lagom lulligt, men det var jatteskont och vi gick barfota i vattenbrynet for vagorna var sa sma och vattnet varmt. Av nagon anledning slutade det sig dock sa att jag och Tennessee hamnade nagra meter bakom resten av ganget, sa vi gick och pratade for oss sjalva. Eller mja, sluddrade ar val en battre benamning.. Nar vi foljt efter ganget langs halva stranden, bestamde de sig antligen for att DETTA var brasan vi skulle sitta vid, hade namligen redan passerat 5 stycken.. Sa dar blev vi. Flaskan min vart tom valdigt snabbt, vilket innebar att diskussionen med Tennessee blev roligare, haha. Han hade ju druckit en hel del sjalv, sa det var ganska kul. Han lyckades t.o.m avsloja sitt egentliga namn, Michael, och nar han insag det blev han sur och jag maste lova att inte beratta det till nagon av de andra som bodde pa samma hostel. Varfor vet jag inte, men alla respekterar honom for han ar den stora och farliga snubben med rakad skalle som jobbar ute pa bakgarden hela dagarna med bar overkropp. Inte for att jag tyckte han var sa farlig..
Efter nagra timmar av skitsnack runt brasan, kom snutarna, sa vi beslot valdigt hastigt att avlagsna oss. Vi gick upp fran stranden och hamnade i ett litet gulligt bostadsomrade, men vi insag att folk nog skulle klaga over att vi (var typ 12 stycken) var utanfor och harjade mitt i natten. Sa vi borjade sakta forflytta oss tillbaka till hostelet, och nagonstans pa vagen hittade jag hopprutor malade pa trottoaren. Ni vet, sana dar man ritade med kritor nar man var yngre, och sa skulle man kasta en beanbag i rutorna och hoppa over dem osv. Pa fyllan som jag var, sa tyckte ju jag att det var varldens roligaste grej, gav vaskan och trojan till Tennessee och kastade mitt tuggummipaket i forsta rutan. Alla andra stod omkring mig och bara stirrade, jag tankte att jahapp, nu blir man ansedd som sinnesjuk. Men vet ni vad? Nar jag hoppat igenom det en gang, sa ville alla andra ocksa gora det! Sa dar var vi, 3AM, alla pa fyllan och hoppade omkring!! Hahaha, maste ha varit en skon syn alltsa, speciellt med tanke pa att halva ganget var over 25 :P Men fan vad kul det var. Jag kande mig som ett litet barn, var totalt overfortjust, haha.
Efter att vi alla trottat ut oss sjalva med hoppandet, fortsatte vi vandringen mot hostelet. An nagon anledning hamnade jag aterigen pa efterkalken med Michael, forlat, Tennessee, och vi kom fram en halvtimme efter de andra kommit till trappan. Sa da blev vi sittandes dar hela ganget, irlandarna slot upp och vi skrattade och rokte och hade det valdigt mysigt. Hann aven med en till svang till beachen, dar jag blev uppraggad av en 22arig irlandare som insisterade pa att jag skulle komma over till hans rum nar vi kom tillbaka. Da blev jag trott och lamnade ligan pa beachen for att forsoka fa lite somn, men jag fastnade pa trappan en stund for dar satt Tennessee och Joe med nagra andra snubbar. Kom inte i sang forran solen borjade ga upp. De andra hade fortfarande inte kommit fran beachen.
Idag var det da sondag, och jag vaknade mattligt illamaende. De irlandska tjejerna packade ihop och akte vidare pa nya aventyr vid 10tiden, Janie sag jag inte till alls. Nar jag antligen lyckas slapa mig i duschen och borsta tanderna kande jag mig lite som en manniska igen. Det enda jag hade bestamt att jag skulle gora, var att ga ut pa den langa piren de har nere vid beachen, sa jag geggade pa sunscreen igen och tog en timmes promenad. Gick hela vagen ut pa piren, tog ett gang bilder och bara strosade runt for mig sjalv. Nar jag kom tillbaka till hostelet satt Joe, Tennesse och ett gang andra killar pa trappan och rokte. Sa jag joinade dem och snackade skit ett bra tag. Tennessee drog ivag med Kyle for att surfa, och jag kan ju saga att om han var het forut, sa var han brannhet da de kom tillbaka iforda endast surfshorts och surfbradan under ena armen. Gosh..
Na, jag och Joe hade varldens diskussioner dar pa trappan, och nar jag kikade pa bilderna jag tagit fran piren sa tyckte han att jag dissat honom for att jag inte bett om att fa ta en bild pa honom, sa jag tog ett foto och han blev genast glad igen :) Vi hade jatteroligt, och eftersom jag fortfarande hade nagra timmar innan jag skulle bli hamtad for att aka till flygplatsen, bestamde vi oss for att ta en promenad tillsammans ut pa piren. Halvvags ut sag jag en sal simma precis under oss, och borjade hoppa upp och ner som en liten unge som just fatt sin onskejulklapp, och det tyckte sjalvklart Joe att var hysteriskt roligt. Langst ute pa piren hittade vi aven en pelikan, och jag blev lika vild och galen igen, jag har faktiskt aldrig sett en riktig pelikan forut, okej? Vi har ju for fan bara svanar hemma.. Sa vi skrattade och flummade pa, och efter ett tag drog vi oss tillbaka till grabbarna pa trappan igen.
Halv 3 kom min shuttle och det var dags att saga hej da. Var lite trakigt, trivdes sa himla bra med ganget, men men. Joe krafsade ner sin emailadress pa en visitkort och tvingade mig att lova att maila honom sa vi kan halla kontakt, ifall han nansin bestammer sig for att aka till Finland :) Av Tennessee fick jag en bamsekram och de sista ord jag horde var 'take care luv, hope to see ya again, babe' och de orden kom fran en snubbe jag inte minns namnet pa, men han var fran England och var supertrevlig han med. Det tog ungefar 15 minuter till flygplatsen och sedan fick jag vanta en timme pa mitt flyg. Sov halva vagen hem, sa jag var lite smapomsig nar jag klev ur planet i Seattle. Efter en jakla lang vantan pa resvaskan blev jag upphamtad av Ruth och tva barn som var overlyckliga over att jag var hemma igen :) Nu har jag spenderat tva timmar at att gora sa lite som mojligt, slangde ur allting ur resvaskan, men orkade inte fixa med det sa det far ligga pa golvet tills imorgon. Ska for ovrigt sova till tva eller sa imorgon, och sedan tvatta alla klader sa jag kan paborja packningen av min andra resvaska..
Pa torsdag borjar min hemresa, diskuterade det lite med Ruth och sa, barnen hade tydligen gratit haromdagen nar hon pratat med dem om att jag aker den har veckan.. Kanns sa jakla trist alltsa, och hon sager lite nu och da att ja, det ar ju faktiskt inte for sent att andra mig och stanna. Eller komma tillbaka i host med ett workvisa.. Naja.
Hem aker jag iallafall, och jag kommer med sista eckerofarjan pa fredag, sa jag ar i Berghamn 23.00 ifall nagon ar intresserad av att veta det. Vill ni ses i helgen, speak up, for annars tanker jag bosatta mig hos mormor och morfar. Ann, vi ska sola pa nabben nasta vecka, bara sa du vet, du far skicka ett mail/gb med hur du kommer jobba.
Love ya all, nu maste jag sova lite. Fan, det tar verkligen pa att ha semester.. <3 ---------
Detta var det. Självklart väcktes min kärlek för hostels redan på Hawaii första gången, men efter detta hade jag bestämt mig för vad jag vill göra med mitt liv. Sorry att det var så långt, hade problem att hålla mina inlägg korta redan på den tiden :p Så, nu ska jag sova. Ny dag imorgon! Puss <3
It started with the perfect kiss then, we could feel the poison set in
Jag ska berätta om hur glad jag är, hur bra jag mår efter en underbar helg nere på ön och hur peppad jag är att ta tag i allting och satsa allt nu. Men inte idag. För hur nöjd jag än är (för första gången på över en månad) så har jag inte ett uns ork kvar i kroppen. Slocknade när jag kom hem efter skolan och sov flera timmar. När jag tvingade mig ur sängen var jag fortfarande så trött att jag mådde hysteriskt illa. DÅ är man trött!
Nu är klockan strax efter 23 och jag mår fortfarande illa, blev inte bättre när jag ätit lite middag, snarare värre. Tror enda boten är sömn, och det är precis vad jag ska ge mig själv om en liten stund. S.Ö.M.N. Innan midnatt ska jag sova, känns som en mycket bra plan. För imorgon är jag redo att ta mig an världen igen!! Eller ja, åtminstone skolan och projektarbetet, haha.
Nåja, nu vet ni iallafall att jag mår bra. Riktigt sjutusans bra. Förutom tröttheten då, den hade jag kunnat vara utan. Var så jobbigt i skolan då jag var superpepp på alltihop men pga den extrema tröttheten blev jag totalt ofokuserad.. Tycker synd om min grupp som får stå ut med mig :p MEN, imorgon blir det nya tag!
Jag saknar fortfarande Morfar, och det tar nog länge innan det känns mindre påtagligt. Men efter att ha fått en av hans gamla skjortor och en olle som jag kommer ihåg att han använt många gånger, känner jag att han finns lite närmare. Det är fint.
Nu blir det ett glas fanta och CSI, sedan sängen. Håll tummarna för att imorgon blir en fantastisk dag! :)
<3
Nu är klockan strax efter 23 och jag mår fortfarande illa, blev inte bättre när jag ätit lite middag, snarare värre. Tror enda boten är sömn, och det är precis vad jag ska ge mig själv om en liten stund. S.Ö.M.N. Innan midnatt ska jag sova, känns som en mycket bra plan. För imorgon är jag redo att ta mig an världen igen!! Eller ja, åtminstone skolan och projektarbetet, haha.
Nåja, nu vet ni iallafall att jag mår bra. Riktigt sjutusans bra. Förutom tröttheten då, den hade jag kunnat vara utan. Var så jobbigt i skolan då jag var superpepp på alltihop men pga den extrema tröttheten blev jag totalt ofokuserad.. Tycker synd om min grupp som får stå ut med mig :p MEN, imorgon blir det nya tag!
Jag saknar fortfarande Morfar, och det tar nog länge innan det känns mindre påtagligt. Men efter att ha fått en av hans gamla skjortor och en olle som jag kommer ihåg att han använt många gånger, känner jag att han finns lite närmare. Det är fint.
Nu blir det ett glas fanta och CSI, sedan sängen. Håll tummarna för att imorgon blir en fantastisk dag! :)
<3
