I just want to dance the night away

28 November -


Ja, idag är det redan lördag. Hade räknat med att få internet under veckan, men icket. Börjar bli lite less på att fråga cheferna varannan dag om wifi.. Ingenting händer ju! Kollade mailen lite snabbt nu ikväll i receptionen och då kom högste chefen Dave förbi och var förvånad att inget hänt än. Han har ju varit på semester över en vecka (igen) så han har ju inte vetat någonting. Han bad oss påminna honom på måndag (igen) så får vi se om något händer. Skulle vara trevligt att kunna kolla mailen osv när man behöver. Men men. Håll tummarna!



Nu sitter vi nerbäddade i våra sängar och ser på Hitch, på spanska. Alla våra kanaler är nämligen antingen dubbade till Spanska eller Tyska. That’s right. Intressant om inte annat! Vi har fanta, paprikachips, vitchoklad fingers och ritz crackers. Hur snajsigt som helst! Lördagsmys.



Veckan som har varit var lång, lång, lång. Vi har haft mycket showkvällar, vilket innebär lite mer arbete då man faktiskt måste vara uppmärksam under showerna för att få allt rätt. Har även hunnits med lite dansövning. Igår var det fredag, och Catsdag. Det innebar övningar efter lunchen (som fick intas under cirka 10min, som vanligt) och sen blev det dans dans dans. Första gången Dave och Pablo såg oss dansa, så det var ju mycket som borde göras bättre. Efter att vi övat klart kände jag att mitt högerben helt enkelt inte skulle klara av danserna, vilket jag sa åt cheferna, men de tyckte att det var för sent att börja byta positioner då det inte skulle finnas tid att öva en sista gång. Efter det blev det en otroligt lång sista arbetstimme inne i Mini Club, försökte hålla tårarna tillbaka hela tiden. Då klockan äntligen närmade sig 16, fick vi gå, men när Carlotta frågade hur det var började tårarna rinna på riktigt. Inte för att det gjorde ont just då, men för att jag vet när min kropp inte klarar något och hur ont det skulle göra under kvällens show. Vi skyndade till hotellrummet och där brast det. Lugnade ner mig något när jag fixat några små hål på kattdräkten och tagit en lång, varm dusch.



Strax innan det var dags att gå och käka lite middag, fixade Andrea mitt hår till ’kattöron’. Alla har håret så, och med tanke på hur de andra alltid stressar under showkvällarna så ville jag ha det klart redan innan, då det tar hur länge som helst att få upp mitt hår för det behövs typ 20 hårnålar utöver tofsar och hårnypor.. Kunde knappt äta något, var nära till tårar hela tiden och så otroligt nervös att jag var säker på att jag skulle behöva spy. Vi skulle egentligen ha Mini Disco, men Andrea var snäll och gjorde det ensam så jag kunde få hålla mina nerver lite lugna och inte förstöra benet och lederna redan innan showen. När vi äntligen kom över till Tabaibasidan blev allt så otroligt stressigt och hysteriskt så jag hann inte ens fundera över värken eller nervositeten. Vi visste ju inte ens hur vi skulle sminka oss och ingen hade tid att hjälpa, trots att Renata sminkade Gloria som heller aldrig gjort det innan. Men vad fan, vi är ju ’bara’ praktikanter.. Vi höll oss inne på toaletten, där Carlotta också var, så hon förklarade lite iallafall medans hon grejade med sitt eget. Plötsligt var det dags, hann ta några få foton direkt innan vi måste springa till salongingången, men det var allt. Sedan gick allt väldigt snabbt, hann inte tänka så mycket.



Själva showen är väl cirka en timme, vilken börjar med att alla kryper in från salongingången (på alla fyra, som katt, förstås) och tar sig fram till scenen igenom publiken. Sedan kommer ett parti med 16 (!!) höga ’toner’ då man ska hoppa upp i luften. Kan säga att mina knän var slut redan efter det. Sedan började dansandet. Vi dansade två danser, två andra var vi bara med och gjorde lite armrörelser i bakgrunden på. I slutet tog vi ut varsina ljus och gick ut i publiken så de fick tända sina tomtebloss (som alla gäster får till sina bord) och sedan kom finalen. Dave presenterade mig som svensk, men det gjorde inte så mycket, de flesta gäster jag pratat med vet att jag kommer från Finland :p Och förra helgen då vi fick vara med på scenen trots att vi bara var scenarbetare, presenterade ju Pablo mig som finsk. Efter finalen och vi gick ut från scenen, kände jag äntligen efter hur ont det verkligen gjorde. Fick bita ihop för att byta kläder, och på vägen till hotellrummet fick Andrea hjälpa mig med trappor och avsatser för att jag skulle kunna komma framåt. Men det kändes bra. Jag klarade det!! Jag, elefanten, har dansat i Cats, och överlevt!! Visst, jag gjorde en hel del missar, tappade vissa danssteg när vi var så många på scenen och det var lite förvirrande, och ja jag glömde ärligt talat bort en del grejer i början då man insåg hur många som verkligen satt i publiken och såg en svettas som en gris i ljusgrå dräkt. Men det gick! Bet ihop genom värken, försökte tänka bort misstagen och i slutet klarade jag av att le uppriktigt när vi dansade eftersom det faktiskt började kännas riktigt kul! Bara en stund, men det räckte definitivt! Utsätter troligtvis inte min förstörda kropp för det igen, men jag kan åtminstone säga att jag har gjort det! Och det står högt på listan när det kommer till att öva upp självkänsla. Jag har sån otrolig scenskräck (klarar ju inte ens av att prata i en mikrofon fast ingen ser mig) men har jag klarat av att dansa i CATS av alla shower, så ska jag fasen klara av att prata inför klassen i fortsättningen :) Jeei för mig!!



Idag sov jag till nästan halv fem, var något slut efter gårdagen/kvällen.. Andrea hade varit uppe och pysslat några timmar innan jag steg upp, så jag fick en cola och twix som hon varit och inhandlat :) Inget dåligt uppvaknande kan jag säga! Myyycket snällt :) Det var kul tills jag måsta gå till toaletten, trodde benen skulle gå av.. Jisses, jag har nog aldrig haft sådan träningsvärk i låren, någonsin! Helt otroligt, det var t.o.m. värre än värken i själva benet, så jag hade något annat att tänka på iallafall. Även om det fortfarande var värk, haha. När vi äntligen krupit till duschen och fått på oss kläder, gick vi till en liten restaurang här bredvid hotellet och käkade middag. Börjar nämligen bli liiiite tröttsamt att äta samma hotellmat varje dag, även om det varierar litegrann då det är i buffeform. När vi ätit svängde vi in via närmaste supermarket och inhandlade läsk och snask tills nu ikväll. Därefter landade vi framför datorerna en snabbis och nu sitter vi här. Gav upp tv:n, så Andrea ligger och ser på True Blood på sin dator (hon har säsong 2 kvar, lucky girl..) och jag har skrivit detta. Men nu börjar jag ge upp det också, ska nog joina henne istället, börjar bli ett tag sen jag såg sista avsnittet, dags att få dregla lite framför Eric och Bill igen ;)



Annars har vi det fortsättningsvis bra. Har ju varit lediga idag, och har ledig söndag också. Ska försöka komma upp tidigare imorn och spendera några timmar på beachen. Min första dag på stranden! Har ju inte direkt haft något behov av att sola ’på riktigt’, och förra helgen var vi ju åt helvete för dåliga för att ta oss dit efter födelsedagsfirandet kvällen innan, hehe.. Så imorn försöker vi igen, har ju lugn och skön hemmalördag så det borde gå :) Nu har jag inte så mycket mer att säga.



Jo, har jag skrivit tidigare om våran första kackerlacka i rummet? Jag skulle upp på toa mitt i natten för ett tag sedan, och gick som vanligt utan linser/glasögon in i badrummet och satte mig ner. Då kilar något stort och svart (suddigt eftersom jag inte hade brillorna på) fram rakt under mina fötter och iväg under handfatet. Med fötterna uppdragna blev jag klar snabbt som satan och sprang in i sovrummet efter mina glasögon och tassade tillbaka till badrummet. Var livrädd, efter den enorma spindeln vi hittade här utanför för ett tag sedan var det min första tanke. Men det var bara en kackerlacka! Så fort jag visade mig i dörröppningen kom den springande emot mig, så jag ropade till och stackars Andrea vaknade av mitt ståhej. Jag tog min sko och slog ihjäl fanskapet och spolade ner honom. Det var vår första kackerlacka i rummet :)



Kackerlacka heter Cucaracha på spanska, ni vet sången; la cucaracha, la cucaracha, lalalallalalalalaaa..? Vi frågade animacióngänget vad sången verkligen handlar om, då de berättade att det betyder kackerlacka. Sången har jag alltid förknippat med mexico och spanien osv, och man har ju hört den x antal gånger under sin livstid. Men till förklaringen då, sången handlar om en kackerlacka som inte kan dansa, först för att han inte har något ben (det blir svårt att dansa då) och sedan för att han inte har någon tequila. Så nu vet ni det! La cucaracha kan inte dansa för att han inte har tequila. Tjohoo!



Nu ger jag upp. Detta är alldeles för långt och jag förstår inte hur någon orkar läsa (Andrea klagade just på mina aslånga inlägg, haha) men det blir så när jag bara skriver cirka en gång per vecka. Orkar ni inte läsa, glöm det då, är nog inget viktigt ni missar ändå ;) Dags för True Blood! Uppdaterar igen när jag har något vettigt att säga. Eller bara vill skriva något iallafall.



PUSS!


Kommentarer
Postat av: AÖ

jag orkar läsa!! (!!)

Ånejånejånej, jag tål verkligen inte kackerlackor, jag ser hellre enorma spindlar än kackerlackor. eller kanske inte, men endå. ASIGT!



du är duktig emma, önskar att jag kunde fått sitta i publiken!

2009-12-03 @ 07:41:26
URL: http://destrozar.blogg.se/
Postat av: AnnaWK

Nog tar jag mig igenom dina mastodontinlägg allt ;)

Det är rätta takter att döda fanskapet, men jag hade ingen aning om vad sången handlade om! Där ser man!



Puss

2009-12-04 @ 11:52:08
URL: http://annawk.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0