A grown-up woman should never fall so easily

Dags för lite update då :) Har sett på Mamma Mia med mamma ikväll, nu får Lay all your love on me gå på repeat ett tag.. Jag vet inte varför, har egentligen aldrig riktigt gillat ABBA, men denna låt är bara såå fin. Å andra sidan är det versionen från filmen jag lyssnar på..

Som alla förmodligen har förstått, var veckan i Övik otroligt känslosam. På många olika sätt. Jag upplevde några av de bästa stunder jag någonsin haft, samtidigt som jag aldrig har varit så förkrossad någonsin. En otroligt innehållsrik vecka, även om det kanske inte har låtit som om det hänt särskilt mycket.. Det är allt jag tänker säga om det. Det var en fantastisk vecka i vilket fall, och jag ångrar fortfarande inte att jag åkte upp, även om det inte slutade som jag hade tänkt.

När jag kom tillbaka till Åland var allting lite snett. Men min hun, R och lp (bland andra) fick mig på fötter igen, även om jag kanske inte är riktigt okej ännu. Har sovit och sovit, men inte ätit. Jag vet inte, alla reagerar olika när de mår dåligt, jag brukar fastna i att inte äta. Mer än någon smörgås eller en joggis eller så, jag svälter mig inte totalt heller! Men några kg har jag gått ner de senaste veckorna, och det är väl knappast särskilt hälsosamt, men NU börjar jag komma igång igen :) Babysteps. Det är ju inte som om jag inte kommer gå upp i USA, haha..

I onsdags satte jag mig på Rosa igen (för vilken gång i ordningen den senaste månaden vet jag inte..) där jag knappt fick vara ifred 10 minuter, det känns skönt att vara saknad :) Får se om folk känner likadant när jag kommer och terroriserar dem 10 dygn i sträck i augusti! Hehe. Min slutstation var Norrtälje, Där min hun och E mötte upp mig. Inhandlade lite glass, cola och köttbullar, det fick bli middag. På kvällens program stod hockey, jag trodde allvarligt att jag skulle få hjärtsnörp, har aldrig varit så inne i en match förut. Ville grina när vi förlorade mot USA, det var ju fan bara pga misstag som de hade kunnat undvika!! Men det var en otroligt spännande match iallafall, och man fick känna att man levde :) Jag hävdar fortfarande att vi hade ägt allt om vi haft tex Selänne och Koivu med på isen.. Nåja. Fick ingen sömn den natten, trots att jag hade behövt vara utvilad, men men. Man kan inte få allt.

Torsdagen ja, släpade mig ur sängen och mot Stockholm kl 6 på morgonen, var i Stockholm vid halv 8. Svängde in via Cityterminalen, petade i linser och på med lite mascara för att se någorlunda presentabel ut (det lyckades nog inte..) och efter att ha låst in min ena väska med telefoner och dylikt i ett skåp på terminalen satte jag mig på en buss mot Blockhusudden (?). Det kändes som en evighet till ambassaderna, var så nervös att hjärtat satt i halsgropen hela tiden, trots att jag var så trött att jag hade kunnat somna på fläcken om jag hade slappnat av bara litegrann. Själva besöket kändes som en evighet, utan telefoner visste jag inte vad klockan var och hur länge jag fick köa, först ute på gården och sedan inne på ambassaden. Men allt gick bra, jag fick mitt visum beviljat och kunde inte låta bli att få till ett litet glädjetjut så tjejen bakom disken måste skratta lite :) Jag blev bara så lycklig över tanken på att få åka tillbaka till mitt älskade Lynnwood, till Ruth och barnen :D Frågade ena vakten på utvägen vad klockan var, och den hade inte ens hunnit bli 10. Snacka om flyt. Så blev det buss tillbaka till Stockholm.

Planen var att stanna i storstaden över dagen, så jag hämtade ut mina grejer från terminalen, köpte sista gänget av mina isfolksböcker (eftersom de jag köpte i Övik tog slut väldigt snabbt när jag bara varit i huset för mig själv) och satte mig sedan i solen vid hötorget och läste. Efter några sköna timmar gick jag en runda genom HM och Gina, för att slutligen möta upp Elin för lunch. Det var trevligt, alltid mys att träffa någon från klassen, saknar alla så grymt mycket redan! Efter lunchen gick hon tillbaka på jobb, jag var in via apoteket en sväng eftersom min allergi har utvecklat sig till ett helvete, och avslutade med att sätta mig på Cityterminalen och läsa i väntan på Kappisbussen. Väl ombord blev det Club 29 (as always) med pojkarna, hur mysigt som helst. Fast efter halvvägs över havet blev jag så febrig att jag inte klarade att sitta inne i hyttvärmen, så jag gick och handlade lite godis (och lonken, förstås) och blev sedan kidnappad av en Jennifer som ville ha följe på brandrundan :) Till sist blev det en cigg med henne, sedan var vi framme. Det var underbart skönt att gå till bilen då, alldeles lagom svalt ute när jag var febrig. Kom till huset, petade i mig diverse mediciner och somnade.

Idag är det lördag, eller ja, egentligen är det väl söndag nu.. Anyhow, har bara tagit det lugnt de senaste två dagarna, har varvat feber med hosta, ont i hela kroppen och tonvis med näsdukar. Trevligt, I can tell you! Var till Knorring med mamma och åt idag/ikväll, supermumsigt, och jag fick i mig en hel ordentlig middag :) Inte illa, med tanke på att jag igår lagade fisksoppa/gryta och åt ordentligt av det med :) Det börjar ta sig! Imorgon är det ju morsdag och då ska vi nog ut och äta igen tror jag, eftersom det ändå bara är jag och mamma i huset. Styvfarsan kommer hem på tisdag och Syrran först i helgen, ungen är ju och solar i Aya Napa.. Nej, jag är inte bitter ;)

Kommande vecka kommer gå otroligt snabbt, jag har nämligen bokat flyget nu, vilket avgår från Arlanda tidigt på fredag morgon :D Ska ta Rosa kl 16 på torsdag redan, och kramas lite med gänget ombord, och sedan spendera kvällen/natten på Arlanda. Flyget går så tidigt så det är bara dumt att sova där emellan. Kan sova på planet sen! Kommer vara framme fredag kväll, vilket är underbart, då hinner jag justera mig till tiden och allt innan det blir start för praktik på måndagen. Jag längtar så otroligt!! Samtidigt kommer jag att sakna massor, men det tror jag att jag kan leva med, jag ska ju få åka tillbaka till mitt andra (tredje?) hem och min andra familj!! Wohoo!!
Hemresedatumet blev 23 juli, så jag kommer väl till ön den 24e eller så. Ifall ni ville veta det :)

Nu ska jag slänga igång en film till och mysa ner mig i täcket med halstabletter och näsdukar :p
Det är ju lixom överskattat det här med sömn.. Haha.

Natti, puss!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0