litentigerlilja

Okej, så jag börjar tröttna på mitt gnäll nu. Förmodligen lär ni också ha gjort det, för länge sedan.. Jag är bara så evinnerligt trött på att jämt vara trött. True story.

Folk har börjat påpeka att jag är alldeles för stressad. Att jag behöver ta en paus från alltihop. Det med pausen kan jag hålla med om, men särskilt stressad är jag väl egentligen inte? Flera personer har sagt att jag är överarbetad och måste lugna ner mig.

Då funderar jag över detta - hur kan man som 23åring vara överarbetad på ett jobb man enbart haft i 9 månader? Det känns ju helt absurt! Och hur kan folk säga det som om det vore alldeles naturligt att jag skulle vara stressad och behöver en paus? Det kan ju inte vara normalt. Det känns inte normalt. Samtidigt är det skönt att någon uppmärksammar det faktum att jag verkligen är trött.. Vad det sedan beror på är en annan sak.

Om jag skulle klaga eller vara såhär på ett vanligt kontorsjobb hemma i Norden, så skulle folk bli galna. Som sagt, jag tänker också så, hur fan kan man ha rätt att vara överarbetad och stressad är man knappt är över 20 och har sitt första heltidsjobb under en längre period.. Men nu börjar jag nästan tro att de har rätt. Jag tänker fortfarande inte riktigt erkänna det, mest eftersom det lixom inte är acceptabelt att jag skulle vara det och det finns de som har det mycket värre. Jag tänker alltid så, '10 dagar, jajja, det finns de som jobbar 15 i rad' eller 'fy för att sluta kl 23 och börja 7.30 imorgon, men vad fan, vissa jobbar två dygn i sträck'.. Det måste ju vara något Nordiskt påhitt, det där med jantelagen och alltihop. Man får inte visa sig svag eller dålig, men heller inte för bra. Och gud nej, jag är ju ung och har livet framför mig, inte kan jag vara stressad och överarbetad REDAN?!

Men kanske jag är det.. Eller så har jag helt enkelt tagit på mig för mycket senaste tiden, och nu kommer det ikapp. Tillsammans med allt som pågått och det faktum att julen återigen börjar kännas som en ångesttid trots att jag försöker vara glad samtidigt..

Jag mår tamigfan dåligt. Nu är det sagt. Det har tagit en rad andra människor att påpeka det för mig, jag kanske inte ville se det först. Men det är så. Jag kan inte sova på nätterna för kroppen är så stressad och upp i varv att jag omöjligt får någon ro. Jag som inte ens dricker cola mer än två gånger per vecka längre!! I feel like crap.

Igår kväll när jag kom hem somnade jag inte alls. Jag låg och vred och vände mig, sedan började jag spy. Det pågick några timmar, såg på klockan sista gången strax före 5 imorse, sedan somnade jag äntligen och vaknade av larmet kl 7. Satt på jobbet imorse och kunde inte ens gå in i matsalen för bara lukten av toast och kaffe fick magen att vända sig igen. Att ringa chefen var det inte tal om då jag vet hur läget ser ut och han inte skulle kunna komma in ändå, så jag messade Derek och bad honom att komma åtminstone en timme tidigare på jobb, då han skulle jobba kvällspasset. Resten av passet klarade jag någorlunda, och så fort Derek kom innanför dörren gick jag raka vägen hem, kröp under täcket och sov som en gris, 4 timmar i sträck. Snacka slut.

Nya killarna sitter och ser på tv, tänkte joina ett tag men sedan kände jag att nä, jag vill faktiskt inte. Så jag tog med mig en pot noodle upp till rummet och den har jag fått i mig. Utöver det har jag ätit en poptart idag.. Jag är inte ens hungrig. När jag tänker efter har jag nog inte ätit vettigt de senaste dagarna heller. Måste skärpa mig.

Så, vad är positivt? Killarna fixade äntligen oljan, så nu har vi ett jävligt varmt och mojsigt hus igen. Det är skönt att kunna dra på sig pyjamasbyxorna utan att de är iskalla, och att kunna sova utan lurvstrumpor. Bokade även flyg Sthlm-MH igår, så nu kommer jag förhoppningsvis (peppar, peppar!) få flyga hela vägen hem på måndag. Skulle vara skönt. Och på lördag har vi som sagt julfest på jobbet, det ser jag verkligen fram emot! Och sedan blir det ju bröllop. Fast det är inte förrän efter jul när jag kommer tillbaka. Har även beställt klipptid till nästa vecka, och nya linser. Känner mig lite organiserad iallafall, även om resten av mitt liv för närvarande känns som ett stort kaos.

Jag är trött. Nu tänker jag se på lite Big Bang Theory, sedan Bones, och därefter tänker jag sova. Igen. Tror jag låter bli att skriva så mycket nu kommande dagar, jag har ingen lust med det. Och det kan ju inte vara så kul att läsa allt gnäll och klagande heller, så det är win-win.

Jag saknar min mamma. <3