Enough is enough
Aaaaaaaaaaah, frustration till max!! Och inte på grund av sjukdom längre, nej nu gäller det jobbet.. Efter kvällens kaos känner jag att FAN vad jag inte orkar fler såna här skift. Helt på riktigt. Jag är sååå less på att folk lämnar mig i skiten och sedan får jag skäll från nattvakterna för att jag inte hunnit med allt innan de kommer. SUCK.
Detta gäller nu Derek, förbanna vad arg jag är!! MORR! Som jag har nämnt tidigare har han jävligt svårt med att ta 'order' från mig, eller ens överhuvudtaget lyssna på vad jag säger. OM JOBBET. Idag när jag kom dit hade han haft morgonpasset ensam och inte fått NÅGONTING gjort!! Han klagade över att han var trött, överstressad och ville gå hem. Tough shit, vi har alla morgonpass ensamma och vissa gånger är det mer stressigt än andra, bara att leva med! Det gick så långt att han blev arg och stormade ut genom dörren. UTAN ATT BERÄTTA NÅGOT OM BOKNINGARNA OCH ANNAT VIKTIGT!! Så där satt jag, med en kassa som var åt helvete fel, bokningar som inte blivit tillgivna några rum, inte ett enda rum hade han kollat om det blivit städat, ett flertal personer hade diskuterat med honom att stanna extra nätter men inga bokningar fanns, tvätten var ett elände och köket går jag inte ens in på.. FAN vad arg man kan bli lixom. Det enda jag kunde göra var att beta av lite åt gången så gott jag kunde. När jag insåg att jag inte skulle ha allt upprett tills jag slutade, ringde jag Shane och förklarade situationen. Okej, jag använde väl lite snällare ordalag och så, men det viktigaste kom fram. Han frågade då MIG vad JAG tycker att vi ska göra åt situationen nu. Min första tanke var; göra oss av med Derek, eftersom han nu bevisat flera gånger att han helt enkelt nog inte klarar av dagspassen. Och som nattvakt funkar det inte heller längre då han var så trött på sitt jobb.. Men det sa jag ju inte åt chefen. Jag bad bara Shane att prata med Derek eftersom de båda kommer vara där under morgonpasset, och att jag fixar så mycket jag kan nu under kvällen och lämnar resten till imorgon.
Då sa Shane äntligen; nästa vecka blir jag OFFICIELLT ASSISTANT MANAGER! :D Detta innebär att alla (nattvakter och Derek inberäknat) MÅSTE lyssna på vad jag säger :D :D :D Vi ska även börja med ett litet möte, han och jag, och jag ska fundera ut förslag på hur vi kan ändra hur jobbena sköts för att allt ska fungera bättre. Och ta mig fan om jag inte redan har en hel del förslag.. Jag menar, Shane jobbar väldigt sällan de sena passen och har egentligen ingen aning om hur kaosartat det kan vara kvällar som denna till exempel, framförallt om personen som jobbat morgon inte gjort vad den skulle. Jag om någon har jobbat tillräckligt med kvällar för att veta hur det går till, och banne mig om jag inte vet hur det kan ändras!! Tjohoo!!
Detta lugnade mig något. Derek måste skärpa sig och sluta bete sig som en liten unge (för det är precis så han gör, först blev han arg, smällde i dörren och härjade till att han måste röka, haha) och det där med att helt enkelt bara dra och lämna mig i skiten istället för att ens FÖRSÖKA reda upp det (hur irriterande jag än må vara) är INTE OKEJ. På vilken jävla arbetsplats är det okej? Att han har personliga problem med mig ska fan inte behöva gå ut över gästerna, vilket det gjorde ikväll då jag gång på gång fick ursäkta mig då allting var fucked up.
Men alltså, nästa vecka blir jag utnämnd chef över honom, och det blir HAN som får gå om problemen fortsätter. Yep. Det har lixom varit min livlina hittills, ifall något går snett och det inte funkar på jobbet så kan JAG alltid säga upp mig och dra hem. Det har alltid känts som en trygghet, jag har trots allt ett annat hem, jag är inte härifrån och behöver heller inte stanna här om jag inte känner att det är bra. Men nu blir JAG överhuvudet vilket innebär att jag även har rätten att diskutera fram att någon annan alternativt behöver få sparken :) Vilken makt! Nu känner jag mig lite storhetsgalen, haha. Nej då, så illa är det inte..
Så, nu har jag fått ut lite av mina aggressioner. Faktum är ju att Derek redan har ögonen på sig då han inte direkt uppträtt exemplariskt mot kunderna sedan han började dagtid. Han är alltid sur och grinig, och har väldigt lite social kompetens i övrigt, när det gäller att tex småprata eller få gästerna att känna sig som hemma. Shane har bett mig hålla koll på det (yes) eftersom han själv varit orolig att Derek kanske inte alls passar i receptionen. Så jag vet ju att mina ord håller ganska starkt i denna fråga.. Jaja, nog om Derek. Jag är trött på honom.
Jag känner mig rätt nöjd med arbetskvällen i övrigt, återigen bevisade jag för mig själv att jag kan hålla huvudet kallt trots allt kaos, vara trevlig mot gästerna och även reda upp allt möjligt under press och stress. Känns bra. Jag är trött och slut och fortfarande rätt förbannad, men jag vet att när jag vaknar imorgon kommer jag återigen vara glad över att få gå på jobb. Till ett jobb jag kan sköta riktigt jävla bra. Nu skryter jag lite igen, men jag fick faktiskt lite dricks i onsdags IGEN, av en man vars bokning hade strulat till sig lite så jag fick hastigt och lustigt lösa det på plats. Jag var in till Snoozles på tisdagen (när jag fortfarande var ledig) och gav den ena chokladasken jag fått åt Orla. Hon förtjänade det lika mycket som mig, hon må vara ny men hon har verkligen blivit duktig på detta och sköter sig riktigt bra nu! Jag tror det är därför jag har så mycket problem med att ha D i receptionen, han är den enda som inte kan samarbeta med resten av oss.. Nåja. Som sagt, jag är nöjd med mig själv, och jag tror inte det ska vara några problem att bli 'chef' över Orla, då jag inte känner att hon behöver ett överhuvud :)
Pust. Nu försvann all min energi! Kanske lika bra så jag får sova inatt, imorgon jobbar jag till 23 och på lördag börjar jag kl 7.30. På söndag också för den delen, fy fan.. Avskyr morgonpass. Men det ger åtminstone tid för shopping efter jobbet :D Håller på samlar ihop lite presenter och julklappar och sånt, plus att jag fortfarande vill ha mina nya boots och en höstjacka.
Flera fina spanjorer lämnar Hostlet nu, en av tjejerna åker imorgon men hon blev glad när jag sa att jag kommer till Madrid i vinter :) De andra åker på lördag. Dock kommer det som sagt nya studenter hela tiden så det går bra ändå. Och snart får jag träffa dem alla, på deras hemmaplan! :D
Ah, livet är trots allt fint. Oberoende hur arg jag varit under kvällen, och det faktum att jag kunde äta min middag först kl 22 (och därmed få en utskällning IGEN att det var tvätt kvar åt idiotnattvakten) så är jag nöjd. Jag är nöjd med mig själv, jag vet vad jag har gjort och därmed vad jag kan åstadkomma, och det räcker för mig. Är för övrigt frisk nu också, måste ha varit kycklingsoppan :) Tror vi ska på bio i helgen när jag jobbar tidiga pass, vi får se. Mamma - han heter Adrian, är lite äldre än mig och från Nya Zealand. Och han jobbar numera här i Galway - jag vet att du är nyfiken!! Haha. Vi är dock bara vänner.
Puss <3
Detta gäller nu Derek, förbanna vad arg jag är!! MORR! Som jag har nämnt tidigare har han jävligt svårt med att ta 'order' från mig, eller ens överhuvudtaget lyssna på vad jag säger. OM JOBBET. Idag när jag kom dit hade han haft morgonpasset ensam och inte fått NÅGONTING gjort!! Han klagade över att han var trött, överstressad och ville gå hem. Tough shit, vi har alla morgonpass ensamma och vissa gånger är det mer stressigt än andra, bara att leva med! Det gick så långt att han blev arg och stormade ut genom dörren. UTAN ATT BERÄTTA NÅGOT OM BOKNINGARNA OCH ANNAT VIKTIGT!! Så där satt jag, med en kassa som var åt helvete fel, bokningar som inte blivit tillgivna några rum, inte ett enda rum hade han kollat om det blivit städat, ett flertal personer hade diskuterat med honom att stanna extra nätter men inga bokningar fanns, tvätten var ett elände och köket går jag inte ens in på.. FAN vad arg man kan bli lixom. Det enda jag kunde göra var att beta av lite åt gången så gott jag kunde. När jag insåg att jag inte skulle ha allt upprett tills jag slutade, ringde jag Shane och förklarade situationen. Okej, jag använde väl lite snällare ordalag och så, men det viktigaste kom fram. Han frågade då MIG vad JAG tycker att vi ska göra åt situationen nu. Min första tanke var; göra oss av med Derek, eftersom han nu bevisat flera gånger att han helt enkelt nog inte klarar av dagspassen. Och som nattvakt funkar det inte heller längre då han var så trött på sitt jobb.. Men det sa jag ju inte åt chefen. Jag bad bara Shane att prata med Derek eftersom de båda kommer vara där under morgonpasset, och att jag fixar så mycket jag kan nu under kvällen och lämnar resten till imorgon.
Då sa Shane äntligen; nästa vecka blir jag OFFICIELLT ASSISTANT MANAGER! :D Detta innebär att alla (nattvakter och Derek inberäknat) MÅSTE lyssna på vad jag säger :D :D :D Vi ska även börja med ett litet möte, han och jag, och jag ska fundera ut förslag på hur vi kan ändra hur jobbena sköts för att allt ska fungera bättre. Och ta mig fan om jag inte redan har en hel del förslag.. Jag menar, Shane jobbar väldigt sällan de sena passen och har egentligen ingen aning om hur kaosartat det kan vara kvällar som denna till exempel, framförallt om personen som jobbat morgon inte gjort vad den skulle. Jag om någon har jobbat tillräckligt med kvällar för att veta hur det går till, och banne mig om jag inte vet hur det kan ändras!! Tjohoo!!
Detta lugnade mig något. Derek måste skärpa sig och sluta bete sig som en liten unge (för det är precis så han gör, först blev han arg, smällde i dörren och härjade till att han måste röka, haha) och det där med att helt enkelt bara dra och lämna mig i skiten istället för att ens FÖRSÖKA reda upp det (hur irriterande jag än må vara) är INTE OKEJ. På vilken jävla arbetsplats är det okej? Att han har personliga problem med mig ska fan inte behöva gå ut över gästerna, vilket det gjorde ikväll då jag gång på gång fick ursäkta mig då allting var fucked up.
Men alltså, nästa vecka blir jag utnämnd chef över honom, och det blir HAN som får gå om problemen fortsätter. Yep. Det har lixom varit min livlina hittills, ifall något går snett och det inte funkar på jobbet så kan JAG alltid säga upp mig och dra hem. Det har alltid känts som en trygghet, jag har trots allt ett annat hem, jag är inte härifrån och behöver heller inte stanna här om jag inte känner att det är bra. Men nu blir JAG överhuvudet vilket innebär att jag även har rätten att diskutera fram att någon annan alternativt behöver få sparken :) Vilken makt! Nu känner jag mig lite storhetsgalen, haha. Nej då, så illa är det inte..
Så, nu har jag fått ut lite av mina aggressioner. Faktum är ju att Derek redan har ögonen på sig då han inte direkt uppträtt exemplariskt mot kunderna sedan han började dagtid. Han är alltid sur och grinig, och har väldigt lite social kompetens i övrigt, när det gäller att tex småprata eller få gästerna att känna sig som hemma. Shane har bett mig hålla koll på det (yes) eftersom han själv varit orolig att Derek kanske inte alls passar i receptionen. Så jag vet ju att mina ord håller ganska starkt i denna fråga.. Jaja, nog om Derek. Jag är trött på honom.
Jag känner mig rätt nöjd med arbetskvällen i övrigt, återigen bevisade jag för mig själv att jag kan hålla huvudet kallt trots allt kaos, vara trevlig mot gästerna och även reda upp allt möjligt under press och stress. Känns bra. Jag är trött och slut och fortfarande rätt förbannad, men jag vet att när jag vaknar imorgon kommer jag återigen vara glad över att få gå på jobb. Till ett jobb jag kan sköta riktigt jävla bra. Nu skryter jag lite igen, men jag fick faktiskt lite dricks i onsdags IGEN, av en man vars bokning hade strulat till sig lite så jag fick hastigt och lustigt lösa det på plats. Jag var in till Snoozles på tisdagen (när jag fortfarande var ledig) och gav den ena chokladasken jag fått åt Orla. Hon förtjänade det lika mycket som mig, hon må vara ny men hon har verkligen blivit duktig på detta och sköter sig riktigt bra nu! Jag tror det är därför jag har så mycket problem med att ha D i receptionen, han är den enda som inte kan samarbeta med resten av oss.. Nåja. Som sagt, jag är nöjd med mig själv, och jag tror inte det ska vara några problem att bli 'chef' över Orla, då jag inte känner att hon behöver ett överhuvud :)
Pust. Nu försvann all min energi! Kanske lika bra så jag får sova inatt, imorgon jobbar jag till 23 och på lördag börjar jag kl 7.30. På söndag också för den delen, fy fan.. Avskyr morgonpass. Men det ger åtminstone tid för shopping efter jobbet :D Håller på samlar ihop lite presenter och julklappar och sånt, plus att jag fortfarande vill ha mina nya boots och en höstjacka.
Flera fina spanjorer lämnar Hostlet nu, en av tjejerna åker imorgon men hon blev glad när jag sa att jag kommer till Madrid i vinter :) De andra åker på lördag. Dock kommer det som sagt nya studenter hela tiden så det går bra ändå. Och snart får jag träffa dem alla, på deras hemmaplan! :D
Ah, livet är trots allt fint. Oberoende hur arg jag varit under kvällen, och det faktum att jag kunde äta min middag först kl 22 (och därmed få en utskällning IGEN att det var tvätt kvar åt idiotnattvakten) så är jag nöjd. Jag är nöjd med mig själv, jag vet vad jag har gjort och därmed vad jag kan åstadkomma, och det räcker för mig. Är för övrigt frisk nu också, måste ha varit kycklingsoppan :) Tror vi ska på bio i helgen när jag jobbar tidiga pass, vi får se. Mamma - han heter Adrian, är lite äldre än mig och från Nya Zealand. Och han jobbar numera här i Galway - jag vet att du är nyfiken!! Haha. Vi är dock bara vänner.
Puss <3
Kommentarer
Trackback
