Smiling but we're close to tears
Hela dagen har jag gått runt och varit gråtfärdig, tårarna har varit nära till hands hela tiden och jag har varit alldeles schizofren. Ena stunden har allt varit bra, sedan har den där tryckande känslan i bröstet varit tillbaka. Fattade ingenting, tills jag satt i lugn och ro och käkade efter jobbet och det slog mig - Moffa. Idag är det 9 månader sedan. Vissa dagar är fortfarande svåra, de där stunderna då jag tänker att åh, det här måste jag berätta åt Mormor och Morfar! Och sedan kommer insikten att Fan, det går inte alls. Annars tänker jag inte så mycket på det längre, det kommer när det kommer och saknaden sitter ju självklart alltid där inne i hjärtat, men det går bra nu. Fast uppenbarligen sitter det rätt undermedvetet också, med tanke på hur jag har mått idag och inte ens haft en tanke på vad det varit för datum.. Oh well. Moffa kommer alltid vara saknad.
Annars då.. Hade som sagt galet kul förra helgen, att jobba söndagen var mindre kul :p Men det gick det med. Sedan tog det stopp och jag sov två dagar då jag var ledig. HAHA. Sedan har jag jobbat hela veckan nu. Och festat. I torsdags var det Guinness-dagen, så vi skålade och firade Arthur. Shane hade mig att jobba morgonen fast jag skulle jobbat kväll, så för att jag ställde upp fick jag sluta redan kl 13 på dagen och sedan börja kl 16 på fredagen ;) Istället för det vanliga kl 15. Morgonen var hektisk som fan, fullt med folk vid frukosten och brandlarmet gick av TVÅ gånger pga brödrostarna osv osv.. Slocknade hastigt då jag kom hem, sov några timmar. Kvällen var hysterisk, på många sätt. Hängde med så många olika människor att jag förmodligen inte skulle kunna räkna upp hälften, drack vodka och tequila (har jag inte sagt ALDRIG MER TEQUILA?!), det var lite tårar, massa skratt och en hel del dansande. Var slut på alla sätt och vis när jag kom hem och stupade rätt snabbt.
I fredags mådde jag självklart som jag förtjänade, så till den grad att jag ändå inte fick sova till kl 15 utan var på jobb strax efter trots att jag skulle få börja en timme senare.. Oh well. Blev lite fler tårar då det var dags att säga hej då under kvällen till fina spanjorer som skulle åka hem följande dag, löften om att hålla kontakt och besök osv gjordes. Fick dock tacka nej till att hej då-festa efter jobbet eftersom jag var slut som jag vet inte vad..
Igår och idag har jag som sagt också jobbat. Igår var det kvällspasset tillsammans med Derek, och jag kan inte låta bli att bli förbannad när han gnäller och klagar och framförallt när han tycker att jag 'bossar'. Heeey, jag ÄR HANS CHEF! Snork. Och han är fortfarande i träning, om han inte lyssnar på vad jag säger, hur ska han klara sig själv sen när jag inte jobbar med honom?! Duh. Var måttligt irriterad när jag kom hem och i säng närmre midnatt, och tanken på att måsta upp 7 och tillbaka på jobb lockade icket.. Alltså var det inte någon solstråle som traskade i 8 grader kyla tillbaka imorse. I dörren möttes jag av en förbannad nattvakt som härjade på mig en stund och sen försvann. Fattade ingenting, sedan insåg jag att ägarinnan Diane hade varit där strax innan mig och förmodligen var det henne han var förbannad på, för jag förstod då ingenting av vad han härjade om, haha. Det räckte dock för att tvinga fram lite små tårar, först undrade jag som sagt vad fasen, men jag antar att jag varit lite emotionellt instabil idag helt allmänt och tagit åt mig av saker som inte ens har med mig att göra. Shit happens.
Så, efter att ha suttit och stirrat igenom frukosten då det endast var typ 10 personer (av 122) sammanlagt som kom ner och åt, skulle ett gäng äldre personer (som bott hos oss 4 nätter) checka ut. De har varit här för att ena parets son gifte sig i helgen, och nu var det dags att åka hem till Vancouver. Fick sammanlagt 10e i dricks (det är inte meningen att man ska få dricks om man jobbar i hostel-reception...) och jag måste lova att om jag inom en nära framtid åker till Vancouver så får jag inte bo någon annanstans om jag inte kollat om de har möjlighet att inkvartera mig först :) Vilka härliga människor det finns alltså, nu tänker jag inte på dricksen, utan deras otroliga vänlighet! Ah. Det gör det värt med galna frukostar, förbannade karlar som blivit uppdelade på olika rum, brandlarm och alla dessa eviga avsked.
Efter jobbet handlade jag lite mat och sedan gick jag hem och sov. Nu är jag som vanligt pigg när det är midnatt, haha. Men jag har åtminstone fått lite gjort nu under kvällen, har tvättat ett gäng maskiner, städat ur klädskåpet (ska skicka sommarkläderna till Åland då de är onödiga här nu) och rett upp mitt rum lite allmänt sådär. Väntar på att sista lasset ska bli torrt i tumlaren, sedan blir det att reda upp det och därefter sova. Har nämligen lite att göra imorgon! Först blir det ÄNTLIGEN dags att gadda sig igen!! Ah, ser sååå fram emot det! Kanske blir lite småjobbigt att jobba hela kvällen sen med plastbyten och geggande osv, men det får gå. Lägger väl upp bild sen när det är klart :) Blir bara en liten en nu.. Men kanske lite mer synlig än de andra jag har. Efter tattoobesöket måste jag via posten och skicka ett paket hemåt, lite grejer till mormor och sådär. Sedan är det som sagt jobb, lixom resten av veckan.
Jobbar alltså 10 dagar i sträck nu. Har avverkat 5 så det känns inte såå jäkla jobbigt än om jag ska vara ärlig, och vissa av spanjorerna stannar denna vecka ut också så det går allt lite lättare då, haha. SEDAN HAR JAG LEDIG HELG!! Och inte bara det, utan FYRA dagar ledigt i rad!! Äntligen är vi tillräckligt mycket personal för att kunna börja köra 4 dagars helgledigt enligt rullande schema. Så i början på varje månad har jag 4 dagar i sträck, vilket definitivt kommer sluta i någon resa till Spanien :) Rättare sagt Madrid, eftersom det är där Sara bor och det isåfall blir hos henne jag får bo. Resten av de fina kommer dit när jag kommer så vi kan hänga allihop :) Ser verkligen fram emot det, och förbanna vad jag har förtjänat det!!
Har som sagt en annan resa planerad, i januari, och det blir Gran Canaria med syster :) Och eventuellt någon annan om intresset finns att följa med. Vi har diskuterat det en hel del och jag har redan suttit och kollat resor osv. Peppad till max!! Detta kommer förmodligen bli min sista resa dit, måste som jag tidigare nämnt 'avsluta' min tid där. Det låter säkert ganska konstigt, men jag måste känna mig klar med stället, det gör jag inte nu. Mest eftersom det enda jag förknippar det med nu är Morfar <3, och samtalet från mamma den här dagen för 9 månader sedan. Det är helt sjukt, jag spenderade nästan två månader där, under vilka jag lärde mig mycket nytt om både mig själv och andra, upplevde mycket roliga saker (även om en hel del var jobbigt) osv osv. Ändå är det ENDA jag associerar med det nu - Moffa. Jag har inte ens kunnat lägga upp fotona därifrån, eller fixat skolrapporten, för tankarna dras bara tillbaka till samma sak varje gång jag försöker och då ger jag upp. Det är inte okej.. Tror och hoppas att denna resa ska bota det. Plus att det ska bli fint med lite sol och värme, och systertid framförallt! Och självklart, för att få se några av de fina människorna på hotellet, om de är kvar dvs.
Jajja. Nu borde tumlaren just vara klar så det är dags att hämta tvättlasset och stänga ner datorn. En ny dag imorn, förhoppningsvis en gladare och nöjdare Emma som vaknar då! Nu vet jag att några personer väntar på uppdateringar om vissa saker, men det kommer inte. Jag har helt enkelt bestämt mig att behålla det för mig själv. Här lever jag mitt Galway-liv och det som händer här kommer jag alltid minnas och spara undangömt i hjärtat, men ni känner inte dessa människor och vet inte hur det är här, så det är onödigt att försöka förklara allt. Jag är glad och nöjd (för det mesta) och livet är riktigt fint just nu. Ni får inte fler foton från senaste veckorna och jag kommer inte nämna det något mer.. Kanske blir annorlunda då jag varit till Madrid, men det tar vi då.
Natti <3
Annars då.. Hade som sagt galet kul förra helgen, att jobba söndagen var mindre kul :p Men det gick det med. Sedan tog det stopp och jag sov två dagar då jag var ledig. HAHA. Sedan har jag jobbat hela veckan nu. Och festat. I torsdags var det Guinness-dagen, så vi skålade och firade Arthur. Shane hade mig att jobba morgonen fast jag skulle jobbat kväll, så för att jag ställde upp fick jag sluta redan kl 13 på dagen och sedan börja kl 16 på fredagen ;) Istället för det vanliga kl 15. Morgonen var hektisk som fan, fullt med folk vid frukosten och brandlarmet gick av TVÅ gånger pga brödrostarna osv osv.. Slocknade hastigt då jag kom hem, sov några timmar. Kvällen var hysterisk, på många sätt. Hängde med så många olika människor att jag förmodligen inte skulle kunna räkna upp hälften, drack vodka och tequila (har jag inte sagt ALDRIG MER TEQUILA?!), det var lite tårar, massa skratt och en hel del dansande. Var slut på alla sätt och vis när jag kom hem och stupade rätt snabbt.
I fredags mådde jag självklart som jag förtjänade, så till den grad att jag ändå inte fick sova till kl 15 utan var på jobb strax efter trots att jag skulle få börja en timme senare.. Oh well. Blev lite fler tårar då det var dags att säga hej då under kvällen till fina spanjorer som skulle åka hem följande dag, löften om att hålla kontakt och besök osv gjordes. Fick dock tacka nej till att hej då-festa efter jobbet eftersom jag var slut som jag vet inte vad..
Igår och idag har jag som sagt också jobbat. Igår var det kvällspasset tillsammans med Derek, och jag kan inte låta bli att bli förbannad när han gnäller och klagar och framförallt när han tycker att jag 'bossar'. Heeey, jag ÄR HANS CHEF! Snork. Och han är fortfarande i träning, om han inte lyssnar på vad jag säger, hur ska han klara sig själv sen när jag inte jobbar med honom?! Duh. Var måttligt irriterad när jag kom hem och i säng närmre midnatt, och tanken på att måsta upp 7 och tillbaka på jobb lockade icket.. Alltså var det inte någon solstråle som traskade i 8 grader kyla tillbaka imorse. I dörren möttes jag av en förbannad nattvakt som härjade på mig en stund och sen försvann. Fattade ingenting, sedan insåg jag att ägarinnan Diane hade varit där strax innan mig och förmodligen var det henne han var förbannad på, för jag förstod då ingenting av vad han härjade om, haha. Det räckte dock för att tvinga fram lite små tårar, först undrade jag som sagt vad fasen, men jag antar att jag varit lite emotionellt instabil idag helt allmänt och tagit åt mig av saker som inte ens har med mig att göra. Shit happens.
Så, efter att ha suttit och stirrat igenom frukosten då det endast var typ 10 personer (av 122) sammanlagt som kom ner och åt, skulle ett gäng äldre personer (som bott hos oss 4 nätter) checka ut. De har varit här för att ena parets son gifte sig i helgen, och nu var det dags att åka hem till Vancouver. Fick sammanlagt 10e i dricks (det är inte meningen att man ska få dricks om man jobbar i hostel-reception...) och jag måste lova att om jag inom en nära framtid åker till Vancouver så får jag inte bo någon annanstans om jag inte kollat om de har möjlighet att inkvartera mig först :) Vilka härliga människor det finns alltså, nu tänker jag inte på dricksen, utan deras otroliga vänlighet! Ah. Det gör det värt med galna frukostar, förbannade karlar som blivit uppdelade på olika rum, brandlarm och alla dessa eviga avsked.
Efter jobbet handlade jag lite mat och sedan gick jag hem och sov. Nu är jag som vanligt pigg när det är midnatt, haha. Men jag har åtminstone fått lite gjort nu under kvällen, har tvättat ett gäng maskiner, städat ur klädskåpet (ska skicka sommarkläderna till Åland då de är onödiga här nu) och rett upp mitt rum lite allmänt sådär. Väntar på att sista lasset ska bli torrt i tumlaren, sedan blir det att reda upp det och därefter sova. Har nämligen lite att göra imorgon! Först blir det ÄNTLIGEN dags att gadda sig igen!! Ah, ser sååå fram emot det! Kanske blir lite småjobbigt att jobba hela kvällen sen med plastbyten och geggande osv, men det får gå. Lägger väl upp bild sen när det är klart :) Blir bara en liten en nu.. Men kanske lite mer synlig än de andra jag har. Efter tattoobesöket måste jag via posten och skicka ett paket hemåt, lite grejer till mormor och sådär. Sedan är det som sagt jobb, lixom resten av veckan.
Jobbar alltså 10 dagar i sträck nu. Har avverkat 5 så det känns inte såå jäkla jobbigt än om jag ska vara ärlig, och vissa av spanjorerna stannar denna vecka ut också så det går allt lite lättare då, haha. SEDAN HAR JAG LEDIG HELG!! Och inte bara det, utan FYRA dagar ledigt i rad!! Äntligen är vi tillräckligt mycket personal för att kunna börja köra 4 dagars helgledigt enligt rullande schema. Så i början på varje månad har jag 4 dagar i sträck, vilket definitivt kommer sluta i någon resa till Spanien :) Rättare sagt Madrid, eftersom det är där Sara bor och det isåfall blir hos henne jag får bo. Resten av de fina kommer dit när jag kommer så vi kan hänga allihop :) Ser verkligen fram emot det, och förbanna vad jag har förtjänat det!!
Har som sagt en annan resa planerad, i januari, och det blir Gran Canaria med syster :) Och eventuellt någon annan om intresset finns att följa med. Vi har diskuterat det en hel del och jag har redan suttit och kollat resor osv. Peppad till max!! Detta kommer förmodligen bli min sista resa dit, måste som jag tidigare nämnt 'avsluta' min tid där. Det låter säkert ganska konstigt, men jag måste känna mig klar med stället, det gör jag inte nu. Mest eftersom det enda jag förknippar det med nu är Morfar <3, och samtalet från mamma den här dagen för 9 månader sedan. Det är helt sjukt, jag spenderade nästan två månader där, under vilka jag lärde mig mycket nytt om både mig själv och andra, upplevde mycket roliga saker (även om en hel del var jobbigt) osv osv. Ändå är det ENDA jag associerar med det nu - Moffa. Jag har inte ens kunnat lägga upp fotona därifrån, eller fixat skolrapporten, för tankarna dras bara tillbaka till samma sak varje gång jag försöker och då ger jag upp. Det är inte okej.. Tror och hoppas att denna resa ska bota det. Plus att det ska bli fint med lite sol och värme, och systertid framförallt! Och självklart, för att få se några av de fina människorna på hotellet, om de är kvar dvs.
Jajja. Nu borde tumlaren just vara klar så det är dags att hämta tvättlasset och stänga ner datorn. En ny dag imorn, förhoppningsvis en gladare och nöjdare Emma som vaknar då! Nu vet jag att några personer väntar på uppdateringar om vissa saker, men det kommer inte. Jag har helt enkelt bestämt mig att behålla det för mig själv. Här lever jag mitt Galway-liv och det som händer här kommer jag alltid minnas och spara undangömt i hjärtat, men ni känner inte dessa människor och vet inte hur det är här, så det är onödigt att försöka förklara allt. Jag är glad och nöjd (för det mesta) och livet är riktigt fint just nu. Ni får inte fler foton från senaste veckorna och jag kommer inte nämna det något mer.. Kanske blir annorlunda då jag varit till Madrid, men det tar vi då.
Natti <3
Kommentarer
Trackback
